Tabell 4. Patogena mikroorganismer av potentiell betydelse i avfallsfraktioner som ska behandlas i anläggningar för <strong>kompost</strong>ering <strong>och</strong> rötning. Hämtat <strong>från</strong> Schönning <strong>och</strong> Stenström (2004), SMI (2003), WHO (2004) <strong>och</strong> Le Chevallier (1999) Grupp Patogen Sjukdomar <strong>och</strong> exempel på symptom Virus Adenovirus Luftvägsinfektion, magsjuka, ögoninfektion, urinvägsinfektion Astrovirus Magsjuka (diarré) Calicivirus (inkl. norovirus) Magsjuka (vinterkräksjukan), buksmärtor, huvudvärk <strong>och</strong> feber Coxsackievirus Varierande, luftvägsinfektion, magsjuka Echovirus Ofta symptomfri, aseptisk hjärnhinneinflammation, hjärninflammation Enterovirus 68-73 Hjärnhinneinflammation, hjärninflammation, förlamning Hepatit A virus Hepatit; feber, illamående, ev. kräkningar, gulhet i huden, missfärgad urin <strong>och</strong> avföring, trötthet Hepatit E virus 2 Hepatit Rotavirus Magsjuka, spädbarnsdödlighet (U-land) Bakterier Aeromonas Magsjuka Bacillus cereus 1 Magsjuka Campylobacter jejuni/coli Campylobakterios; diarré, magsmärtor, illamående, kräkningar <strong>och</strong> feber Clostridium 1 Varierande, akut insjuknande med kolik, diarré, buksmärtor <strong>och</strong> illamående, botulism (bl a förlamning) E. coli (däribland EHEC) Magsjuka, hemolytiskt-uremiskt syndrom (HUS) Pleisiomonas shigelloides Magsjuka Listeria monocytogenes Ofta symtomfri, hos personer med nedsatt infektionsförsvar kan den orsaka exempelvis blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation Mycobacterium avium complex Hosta, utmattning, feber, andningsbesvär Pseudomonas aeruginosa Varierande, hudinfektion, öroninfektion, hjärnhinneinflammation, lunginflammation Salmonella typhi/paratyphi 2 Tyfoid/Paratyfoidfeber; feber, huvudvärk, hosta, muskelvärk, diarré, buksmärtor Salmonella spp. Salmonella; buksmärtor, feber, diarré, kräkningar Shigella spp. Shigellainfektion; blodig diarré (dysenteri), kräkningar, buksmärtor, feber Staphylococcus aureus 1 Illamående, magkramper, kräkningar, diarré Vibrio cholera 2 Kolera; vattning diarré, uttorkning, dödlig om allvarlig <strong>och</strong> obehandlad Yersinia spp. Yersinios; feber, magsjuka, buksmärtor, utslag, ledinflammation; Pest Protozoer 3 Cryptosporidium parvum Cryptosporidios; Vattniga diarréer, buksmärtor <strong>och</strong> magkramper Cyclospora cayetanensis Ofta symptomfri, diarré, magkramper Entamoeba histolytica 2 Amöbainfektion; ofta symptomfri, diarré, dysenteri med påverkat allmäntillstånd, feber Giardia intestinalis Giardiasis; diarré, magkramper, viktminskning Isospora 2 Illamående, eventuellt med kräkningar samt magsmärtor <strong>och</strong> diarré Toxocara 2 Spolmask <strong>från</strong> katt <strong>och</strong> hund kan hos människa nå blodcirkulationen <strong>och</strong> ge upphov till toxocariasis med buksmärtor, feber <strong>och</strong> luftvägsbesvär samt ögoninfektioner Maskar 2, 3 Ascaris lumbrocoides Spolmask; ofta symptomfri, astmaliknande besvär, buksmärtor, näringsbrist Taenia saginata/solium Binnikemask; ofta symptomfri, aptitstörning, buksmärtor, matsmältningsbesvär, nervositet, avmagring Trichuris trichiura Piskmask; ofta symptomfri, diarré Hakmask Blodbrist, utslag, luftrörsbesvär Svampar 4 Aspergillus, Actinomyceter (bakterie) Lungsymptom av varierande slag, allergiska besvär Prioner Bovin spongiform encefalopati Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) även kallad TSE har 100 % dödlighet. Ej direkt till människa (BSE) Den nya varianten av CJD (vCJD) har erkänd koppling till BSE hos kor (galna kosjukan). 1 Livsmedelssmitta (toxinbildande patogen) utan väsentlig betydelse för direkt smittspridning till människa. 2 Förekommer huvudsakligen i u-länder. 3 Utöver de nämnda förekommer ytterligare protozoer <strong>och</strong> maskar i u-länder. 4 Enbart aerosolspridning. 14
4.3 Parasitära protozoer Parasiterna Giardia <strong>och</strong> Cryptosporidium orsakar zoonoser <strong>och</strong> kan infektera både djur <strong>och</strong> människor. Det finns även andra parasitära protozoer som kan vara av betydelse men Giardia <strong>och</strong> Cryptosporidium hör till de mer vanligt förekommande <strong>och</strong> är de som uppmärksammats <strong>och</strong> undersökts mest. I <strong>Sverige</strong> rapporteras cirka 1 500 fall av Giardia årligen, ofta bland immigranter <strong>och</strong> hemvändande turister. Giardia utsöndras <strong>via</strong> avföringen <strong>och</strong> smittspridning sker ofta <strong>via</strong> förorenat vatten eller livsmedel. Ett större vattenburet utbrott inträffade nyligen (hösten 2004) i Bergen, Norge där Giardiacystor tillförts råvattnet <strong>via</strong> naturlig avrinning. Smitta <strong>från</strong> person till person har setts på institutioner <strong>och</strong> daghem. Infektionsdosen är låg, färre än 100 cystor kan orsaka infektion. Om inte infektionen behandlas kan utsöndringen pågå länge (månader). De är relativt motståndskraftiga <strong>och</strong> överlever vid temperaturer <strong>från</strong> 0° till + 60°C (under begränsad tid). De är känsliga för intorkning (SMI, 2003). Giardia är vanligt förekommande som infektion hos produktionsdjur. Utländska studier har visat på infektion hos 38-100 % av unga kalvar (Xiao <strong>och</strong> Herd, 1994; Quilez et al., 1996; O'Handley et al., 2000). Hos får, svin <strong>och</strong> hästar har prevalenser på 9-38 % påvisats, där prevalensen är antalet sjuka i en population vid en bestämd tidpunkt. Undersökningar i Canada <strong>och</strong> Australien visade att en mindre grupp (
- Page 1 and 2: Smittspridning via kompost och biog
- Page 3 and 4: Förord Betydande investeringar i s
- Page 5 and 6: 5.6 Patogenförekomst i komposterin
- Page 7 and 8: Summary Large-scale activities for
- Page 9 and 10: som enbart sprids mellan djur zooti
- Page 11 and 12: organiska avfallet. Kontrollen av d
- Page 13 and 14: 3.4 Slakteriavfall Även slakteriav
- Page 15: påvisats i anläggningar för matb
- Page 19 and 20: köttmjöl, som innehöll otillräc
- Page 21 and 22: effektiv under fuktiga förhålland
- Page 23 and 24: Bakteriofager har använts som indi
- Page 25 and 26: I ett av proven påvisades dock Sal
- Page 27 and 28: Överlevnaden på markytan är gene
- Page 29 and 30: delarna av kroppen. Vektorspridning
- Page 31 and 32: pastöriseringssteget föregår huv
- Page 33 and 34: En beräkning av risken för smitts
- Page 35 and 36: tidigare nämnts till de tåligaste
- Page 37 and 38: exempelvis slakteriavfall. I handbo
- Page 39 and 40: Slutproduktkontrollen består för
- Page 41 and 42: jordbruksmark eller som täckmateri
- Page 43 and 44: Blewett, D.A. (1988.) Quantitative
- Page 45 and 46: Inger, M., Norin, E. & Mathisen, B.
- Page 47 and 48: Olson, M.E., O'Handley, R.M., Ralst
- Page 49 and 50: Sulaiman, I.M., Xiao, L., Yang, C.,
- Page 51 and 52: Ordlista Actinomyceter (strålsvamp
- Page 54: Rapporter från RVF 2005 2005:01 V