Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige

3.4 Slakteriavfall
Även slakteriavfall kan innehålla zoonotiska smittämnen, exempelvis Cryptosporidium som
förekommer hos många olika sorters djur (Duffy och Moriarty, 2003). Munch och Bonde
Larsen (1990) fann i mag-tarminnehåll, flotationsslam och fettslam från slakterier ett innehåll
av E. coli och fekala streptokocker (enterokocker) på omkring 10 5 st per gram och Salmonella
i nästan alla prov (Ilsöe, 1993). De patogener som kan tillföras från slakteriavfall är i
huvudsak desamma som från gödsel (genom mag- och tarminnehåll) samt inälvsparasiter som
finns i köttet (muskulaturen). De parasiter som finns i kött är inte en risk ur miljösynpunkt
utan sprids till människor vid konsumtion av otillräckligt tillagat kött. Kategorisering,
insamling, transport, bortskaffande, bearbetning, användning och mellanlagring av animaliska
biprodukter är i dag strikt reglerat genom en EG-förordning (EG nr 1774/2002). Bland annat
får inte (delar av) djur som misstänks eller officiellt bekräftats vara infekterade med BSE
bearbetas i aktuella anläggningar.
3.5 Restprodukter
Patogenförekomst i material från garverier, mejerier, bagerier, olje- och margarinindustri kan
i stor utsträckning jämföras med riskerna för smitta genom livsmedelsprodukter. Även låga
bakteriehalter utgör en risk då dessa organismer kan tillväxa i de gynnsamma miljöer som
industriavfall kan erbjuda. Kontamination i processen för matberedning exemplifieras av att
bakterien Listeria påvisades i tillagad hönsprodukt (Lawrence och Gilmour, 1994).
3.6 Park- och trädgårdsavfall
Avfall från park och trädgårdar är i sig fritt från humana patogener men kan vara förorenat
genom avföring från bland annat husdjur som vistats på grönområden. Ludlam och Platt
(1989) påvisade Toxocara i 19 % av jordprover från tre parker i Michigan. Motsvarande
förekomst i allmänna parker i Sao Paulo i Brasilien uppmättes i en annan studie till 17,5 %
(Santarem et al., 1998). I en studie från Irland påvisades högre förekomst av Toxocara i jord
från hushållsträdgårdar än i allmänna parker och öppna områden (Holland et al., 1991). I
norra Italien spårades Toxocara infektion hos människa till miljön och högst seroprevalens
fanns hos personer som arbetade utomhus eller med jord (Genchi et al., 1990). I en
undersökning (Epe et al., 2004) av olika djurslag var de vanligaste parasiternas hos hundar
Giardia (3%), Isospora (2%) och Toxocara canis (2 %), hos katter Isospora (10,7%) och
Toxocara cati (3,9%) och förutom Isospora betraktas dessa som möjliga zoonotiska agens
(smittämnen). Bakterien Leptospira orsakar en sjukdom som skulle kunna spridas via
grönavfall som exempelvis innehåller smittad råtturin, men numera ses nästan inga fall hos
människa i Sverige (SMI, 2003).
4. Patogena mikroorganismer av betydelse
En sammanställning av patogener som kan förekomma i olika fraktioner av organiskt avfall
finns i tabell 4 tillsammans med deras primära sjukdomssymptom. Bedömningen av vilka
patogener som är aktuella kan förändras exempelvis beroende på bättre analysmetoder och på
vilka avfallsfraktioner som behandlas i anläggningarna. Patogenernas förmåga att orsaka
sjukdom eller uthärda påfrestningar i miljön kan också förändras över tiden. EHEC är ett
exempel på bakteriesmitta som först under 1990-talet observerats som ett problem i Sverige.
4.1 Virus
Tarmvirus (enteriska virus) är troligen den vanligaste orsaken till mag-tarminfektioner i
västvärlden (Mead et al., 1999). Dessa virusinfektioner är dock inte anmälningspliktiga i
11