Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I ett av proven påvisades dock Salmonella. De flesta av dessa organismer avdödades alltså<br />
under <strong>kompost</strong>eringen eller reducerades till nivåer under detektionsgränserna, alternativt<br />
fanns ej i avfallet före det <strong>kompost</strong>erades.<br />
I en studie av Gale (2004) bedömdes risker för boskap vid återföring av <strong>kompost</strong> till jordbruk,<br />
producerad <strong>från</strong> restaurangavfall innehållande kött. Separering av köttet vid källan,<br />
<strong>kompost</strong>eringsprocessens effektivitet <strong>och</strong> överlevnad <strong>och</strong> utspädning i jorden var faktorer som<br />
ansågs bestämma risken. Den sammantagna patogenreduktionen i <strong>kompost</strong>eringen bestämdes<br />
i hög grad av huruvida slutprodukten kontaminerades av obehandlat material. Förvaring vid<br />
60°C grader under två dagar rekommenderades för att säkerställa en hygienisk slutprodukt.<br />
5.7 Patogenförekomst i produkt <strong>från</strong> biogasanläggningar (<strong>biogödsel</strong>)<br />
I svenska biogasanläggningar rötas gödsel med avfall <strong>från</strong> slakterier, hushåll, restauranger,<br />
livsmedelsindustri <strong>och</strong> garverier. Vanligen finns ett separat pastöriseringssteg som värmer upp<br />
materialet till 70ºC under 1 timme. Denna behandling är ett krav <strong>från</strong> Jordbruksverket (i<br />
enlighet med gällande EG-förordning) för att anläggningen ska få röta animaliska biprodukter<br />
tillhörande kategori 2-material där gödsel ingår, vilket också ger förutsättningar för en god<br />
hygienisk standard på slutprodukten (se avsnittet Riskhantering genom lagstiftning <strong>och</strong><br />
certifiering).<br />
SVA undersökte för några år sedan förekomsten av patogener <strong>och</strong> indikatororganismer i<br />
biogasanläggningar vid olika tidpunkter under ett års tid (RVF, 2001). Fördjupade<br />
undersökningar gjordes på anläggningarna i Linköping, Kalmar, Kristianstad <strong>och</strong> i Laholm.<br />
De tre första tillämpar uppvärming, satsvis hygienisering <strong>och</strong> mesofil rötning. I Laholm<br />
tillämpas kontinuerlig hygienisering före mesofil rötning. Prov togs före <strong>och</strong> efter<br />
pastörisering <strong>och</strong> rötning, <strong>från</strong> anläggningarnas lagertankar <strong>och</strong> <strong>från</strong> två gårdslager.<br />
Hygieniseringen avsåg att hålla 70ºC vid alla anläggningarna under 1 timmes tid. I Linköping<br />
avlägsnades undersökta patogena bakterier helt <strong>och</strong> indikatororganismerna delvis under<br />
processen som helhet, men sporbildande bakterier (Clostridium perfringens <strong>och</strong> Bacillus spp.)<br />
påvisades i alla prover. Samma mikrobiologiska resultat gällde för Kalmar, som dock hade en<br />
otillräcklig hygieniseringstemperatur (
Change language