Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

(slam)stabilisering alla uppfyllde dessa tre hygieniseringskrav. I en dansk sammanställning ansågs kalkbehandling som medförde pH>12, bestrålning (300 K.rad) och pastörisering (70°C i 30 min) alla medföra en god patogenreduktion, men behandlingarna måste följas av en stabilisering för att undvika tillväxt av patogena bakterier som överlevt i lågt antal eller tillförts genom kontamination (Ilsöe, 1993). Torkning och kompostering rapporterades av Pell (1997) vara användbara metoder för att minska smittspridningsrisken med gödselburna zoonoser. För prioner är det enda kända sättet att totalt förstöra dessa en förbränning vid hög temperatur. En sterilisering vid 133ºC i 20 minuter och under 3 bars tryck av infekterat material har förhindrat sjukdom vid infektionsförsök med möss (Steineck et al., 2000). Sterilisering (121ºC) krävs även för att inaktivera bakteriesporer. 5.4 Indikatororganismer som mått på patogenförekomst För att bedöma hygienisk kvalitet har så kallade indikatororganismer länge använts istället för att direkt försöka påvisa olika patogener. Analyser av indikatororganismer bör vara enkla och inte alltför tidskrävande. Direktanalyser av patogener är ofta kostsamma och mer komplicerade. Fekala indikatorer förekommer naturligt i avföring och används exempelvis som mått på förorening av dricksvatten och för att bedöma om ett badvatten är påverkat av avloppsvatten. De indikatorbakterier som vanligen används idag är koliforma bakterier, E. coli, intestinala enterokocker och clostridier (Clostridium perfringens) och kan kompletteras med analys av bakterievirus, så kallade bakteriofager. Även vid kvalitetsbedömning av livsmedel används olika indikatororganismer som mått på patogenförekomst. Utöver några av de ovan nämnda används exempelvis gruppen Enterobacteriaceae till vilken de koliforma bakterierna hör. Analys kan också ske av de i livsmedel toxinbildande bakterierna Bacillus cereus och stafylokocker samt av mikrosvampar såsom mögel och jästsvampar (SLV, 2004). Olika indikatororganismer kan även användas för att bedöma hur effektivt en viss behandling eller process reducerar patogener. Traditionellt har indikatorbakterier använts som ett mått på fekal påverkan vid bedömning av smittrisker, men i och med att kunskapen om olika patogener och deras egenskaper ökat har dessa indikatorer börjat ifrågasättas som ett generellt mått på risk. I många fall vet man att en patogen mikroorganism har en betydligt längre överlevnad än indikatorbakterierna och större motståndskraft mot behandlingsprocesser. Analys av indikatorbakterierna kommer då att underskatta riskerna. I andra fall kan det ha skett en tillväxt av indikatorbakterier som inte motsvaras av eventuellt förekommande patogener och risken kan då i stället överskattas (NV, 2003). Enterokocker (fekala streptokocker) har tidigare föreslagits som den mest lämpade indikatorbakterien för att validera hygieniseringen i biogasanläggningar (Larsen et al., 1994). I en senare studie har de också ansetts mer lämpade som processindikator vid kompostering än E. coli, eftersom de anses ha en högre temperaturtålighet. Enligt Sahlström (2003) har enterokockerna (FS-metoden) dock ett begränsat värde vid processtemperaturer >55°C och nya indikatorer behöver därför utvärderas. Enterokocker och E. coli har tillsammans med Salmonella föreslagits som kontrollparametrar för slam (NV, 2002), men i regler för produkter från komposterings- och biogasanläggningar är Enterobacteriaceae och Salmonella dominerande. För att följa överlevnaden av temperaturtåliga virus har parvovirus föreslagits som en lämplig (konservativ) indikator genom dess extrema temperaturtålighet (Lund et al., 1996). 20
Bakteriofager har använts som indikatorer för att studera överlevnaden av virus. Utvärderingar pågår gällande Salmonella typhimurium fag 28B som termoresistent virusindikator vid behandling av organiskt avfall. Bakteriofagens överlevnad jämförs med porcint parvovirus, vid temperaturer mellan 50°C och 70°C (SVA, 2004d). I många u-länder är den huvudsakliga risken för patogener ofta relaterad till förekomsten av parasitära maskar. En säker användning av avloppsvatten förutsätter därför en hög avskiljning av dessa maskar. Detta är bakgrunden till Engelbergstandarden inom WHO, som kräver en reduktion i utgående avloppsvatten till
Page 1 and 2: Smittspridning via kompost och biog
Page 3 and 4: Förord Betydande investeringar i s
Page 5 and 6: 5.6 Patogenförekomst i komposterin
Page 7 and 8: Summary Large-scale activities for
Page 9 and 10: som enbart sprids mellan djur zooti
Page 11 and 12: organiska avfallet. Kontrollen av d
Page 13 and 14: 3.4 Slakteriavfall Även slakteriav
Page 15 and 16: påvisats i anläggningar för matb
Page 17 and 18: 4.3 Parasitära protozoer Parasiter
Page 19 and 20: köttmjöl, som innehöll otillräc
Page 21: effektiv under fuktiga förhålland
Page 25 and 26: I ett av proven påvisades dock Sal
Page 27 and 28: Överlevnaden på markytan är gene
Page 29 and 30: delarna av kroppen. Vektorspridning
Page 31 and 32: pastöriseringssteget föregår huv
Page 33 and 34: En beräkning av risken för smitts
Page 35 and 36: tidigare nämnts till de tåligaste
Page 37 and 38: exempelvis slakteriavfall. I handbo
Page 39 and 40: Slutproduktkontrollen består för
Page 41 and 42: jordbruksmark eller som täckmateri
Page 43 and 44: Blewett, D.A. (1988.) Quantitative
Page 45 and 46: Inger, M., Norin, E. & Mathisen, B.
Page 47 and 48: Olson, M.E., O'Handley, R.M., Ralst
Page 49 and 50: Sulaiman, I.M., Xiao, L., Yang, C.,
Page 51 and 52: Ordlista Actinomyceter (strålsvamp
Page 54: Rapporter från RVF 2005 2005:01 V

Smittspridning via kompost och biogödsel från ... - Avfall Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?