Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

More documents

Recommendations

Info

ärare av mäns heder, män förvaltar varandras intressen och kvinnor tvingas kontrollera varandra. Hedersnormerna bildar en hierarkisk institution som är både patriarkal och paternalistisk. Den är patriarkal i meningen att män har makt över kvinnor och paternalistisk i meningen att män även har makt över män, framförallt äldre över yngre. Samtidigt är det viktigt att påpeka att inte alla patriarkala och paternalistiska strukturer har heder som organiserande princip och överordnad ideologi. Också i det svenska samhället har män fördelar och makt på kvinnors bekostnad, men det är inte heder som är ideologin och ledtråden i organiseringen av relationerna mellan könen. Nyckelord är snarare jämställdhet. Jag menar att jämställdhetsbegreppet alltför ofta används för att osynliggöra det kvinnoförtryck som fortfarande existerar. En vanlig invändning mot att lyfta upp de hedersrelaterade strukturerna är att det kan användas för att dölja kvinnors underordning i svenska institutioner. När man förhåller sig till andras värderingar och beteenden säger man indirekt något om sig själv, bland annat vad man själv inte är. Så kan exempelvis förtrycket av flickor i hederns namn användas för att visa hur självständiga och jämställda svenska flickor är. Men att inte tala om hedersrelaterat förtryck och de särskilda dragen kring detta är problematiskt. En anledning att tala öppet om hedersrelaterat förtryck är att vi får ett redskap för att känna igen den utsatthet framförallt flickor och kvinnor, men även pojkar, har. En annan anledning är att andelen flickor som har andra vardagslivsvillkor än vad andra ungdomar har inte är obetydlig. De flickor det gäller är flickor som antingen är födda i ett land i mellanöstern eller har föräldrar som är det. Ungefär hälften av dessa flickor får inte ha pojkvän. Andra begränsningar som omfattar många är att de inte får gå på disco, välja kompis själv eller vara ute som majoriteten. 9 Hedersnormerna bildar en hierarkisk institution som är både patriarkal och paternalistisk. Den är patriarkal i meningen att män har makt över kvinnor och paternalistisk i meningen att män även har makt över män, framförallt äldre över yngre. Samtidigt är det viktigt att påpeka att inte alla patriarkala och paternalistiska strukturer har heder som organiserande princip och överordnad ideologi. Också i det svenska samhället har män fördelar och makt på kvinnors bekostnad, men det är inte heder som är ideologin och ledtråden i organiseringen av relationerna mellan könen. Nyckelord är snarare jämställdhet. Jag menar att jämställdhetsbegreppet alltför ofta används för att osynliggöra det kvinnoförtryck som fortfarande existerar. En vanlig invändning mot att lyfta upp de hedersrelaterade strukturerna är att det kan användas för att dölja kvinnors underordning i svenska institutioner. När man förhåller sig till andras värderingar och beteenden säger man indirekt något om sig själv, bland annat vad man själv inte är. Så kan exempelvis förtrycket av flickor i hederns namn användas för att visa hur självständiga och jämställda svenska flickor är. Men att inte tala om hedersrelaterat förtryck och de särskilda dragen kring detta är problematiskt. En anledning att tala öppet om hedersrelaterat förtryck är att vi får ett redskap för att känna igen den utsatthet framförallt flickor och kvinnor, men även pojkar, har. En annan anledning är att andelen flickor som har andra vardagslivsvillkor än vad andra ungdomar har inte är obetydlig. De flickor det gäller är flickor som antingen är födda i ett land i mellanöstern eller har föräldrar som är det. Ungefär hälften av dessa flickor får inte ha pojkvän. Andra begränsningar som omfattar många är att de inte får gå på disco, välja kompis själv eller vara ute som majoriteten. En tredje anledning är att tydliggöra skillnaderna mellan de villkor ett hedersstrukturerat sammanhang respektive det svenska samhället ger flickor och kvinnor. 9 En tredje anledning är att tydliggöra skillnaderna mellan de villkor ett hedersstrukturerat sammanhang respektive det svenska samhället ger flickor och kvinnor. 9 Högdin, Högdin, Sara, Föräldrars Föräldrars gränssättning, En studie av föräldrars regler kring ungdomars aktiviteter i skolan och på fritiden, under utgivning. 11
I det förra har män kontrollen över kvinnors fruktsamhet medan kvinnor enligt svensk lag har möjlighet till kontroll över sitt barnafödande. Steg för steg har reformer, som den fria aborten och p-piller, genomförts i Sverige. Dessa fundamentala rättigheter har i sin tur varit möjliga genom reformer som kvinnlig rösträtt och kvinnors rätt till utbildning och arbete. 10 Särskilda rättigheter för kvinnor och kvinnors lika rättigheter med män har en institutionell förankring i Sverige idag. Att tysta ned detta är att förvränga verkligheten. Den svenska kvinnorörelsens strävan efter kvinnors individuella rättigheter har burit frukt, även om det är lång väg kvar innan svenska kvinnor inte diskrimineras på grund av kön. 10 Florin, Kristina och Kvarnström, Lars (red) 2001, Kvinnor på gränsen till medborgarskap. Genus, politik och offentlighet 18001950, Altas Akademi, Stockholm. Bergman, Helena och Johansson, Peter (red) 2002, Familjeangelägenheter, Symposion, Eslöv. 12
Page 1 and 2: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Page 4 and 5: Förord Är det fel att dela upp m
Page 6 and 7: Innehåll När äktenskapet inte ä
Page 8 and 9: Släktpyramid......................
Page 10 and 11: I hederns namn Av Astrid Schlytter,
Page 14 and 15: Arrangerade äktenskap så säger
Page 16: evisats att någon i familjen genom
Page 20 and 21: Inledning och reflektion Att leva i
Page 22 and 23: Att leva i hedersförtryck Om oskul
Page 24 and 25: Att leva i hedersförtryck Det är
Page 26: Att leva i hedersförtryck Det komm
Page 29 and 30: Att leva i hedersförtryck Svensk v
Page 31 and 32: Att leva i hedersförtryck makt oc
Page 33 and 34: Att leva i hedersförtryck till Kur
Page 35 and 36: Att leva i hedersförtryck Cogito,
Page 37 and 38: Att leva i hedersförtryck häva he
Page 39 and 40: Att leva i hedersförtryck pappans
Page 41 and 42: Att leva i hedersförtryck individe
Page 43 and 44: Att leva i hedersförtryck alltså
Page 45 and 46: Att leva i hedersförtryck några p
Page 47 and 48: Att leva i hedersförtryck när kvi
Page 49 and 50: Att leva i hedersförtryck brytning
Page 52 and 53: Lägesrapport från Rosengård Av E
Page 54 and 55: Att leva i hedersförtryck Man kan
Page 56 and 57: Att leva i hedersförtryck hängand
Page 58: Del 2 Svenskt samhälle möter hede
Page 61 and 62: Svenskt samhälle möter hederskult
Page 63 and 64:
Svenskt samhälle möter hederskult
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Skador på fotsulorna Svenskt samh
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108:
Del 3 Förändring inifrån
Page 111 and 112:
Förändring inifrån Att lämna de
Page 113 and 114:
Förändring inifrån också bland
Page 115 and 116:
Förändring inifrån problematiken
Page 118 and 119:
Vi kämpar för våra systrars frih
Page 120 and 121:
Förändring inifrån Eduardo Grutz
Page 122 and 123:
Bilaga 1 Probleminventering och ris
Page 124 and 125:
Stödpersoner? Finns det någon som
Page 126:
Om ovanstående ej föreligger så
Page 129 and 130:
Har hon pojkvän hon valt själv? V
Page 132:
Anmälningsskyldigheten regleras i
show all

Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?