Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

More documents

Recommendations

Info

Svenskt samhälle möter hederskulturen Rektor står för anmälan och föräldrarna informeras inte om anmälan, utan föregående konsultation med samordnaren på Familjeenheten. Finns några tveksamheter, samråder elevvårdspersonal med samordnaren på Familjeenheten, så att anmälan blir så välgrundad som möjligt. Gymnasieskolan På gymnasienivå är flickorna i övre tonåren och ibland också myndiga, därför är föräldrakontakter inte så vanliga. I mötet med en elev som lever i en patriarkal familj är det viktigt att lyssna på flickans berättelse om hur hon har det och att vara tydlig i bekräftelsen att våld och hot inte är ok. Det är viktigt att lyssna in hur flickan beskriver att hon upplever sin situation. De valmöjligheter som flickan har med att få hjälp att förändra sin situation till exempel socialförvaltning, skyddat boende bör det tydligt informeras om. Ofta är flickan inte intresserad av en kontakt med socialförvaltningen, hon blir rädd och känner att hennes redan jobbiga situation skulle förvärras av en myndighetskontakt. Här krävs ett motivationsarbete för att upprätta en kontakt med socialtjänsten. Det är viktigt att informera flickan om vilka rättigheter hon har enligt svensk lag. Man måste hela tiden göra en bedömning av flickans situation och om den är så allvarlig att en anmälan enligt socialtjänstlagen ska göras. Ett stort stöd här är den konsultativa kontakten med socialförvaltningens samordnare, där ärenden kan diskuteras anonymt. När en anmälan görs till socialförvaltningen ska inte föräldrarna informeras. Information till föräldrar måste föregås av en konsultation med samordnaren på Familjeenheten och en överenskommelse om när skolan kan informera och vilken information de ska ge. 93
Svenskt samhälle möter hederskulturen Vuxenutbildningsförvaltningen Komvux möter alla invandrade föräldrar genom Svenska För Invandrare, SFI, undervisningen. Vi möter såväl hög- som lågutbildade, från många kulturer och med vitt skilda värderingar. Bland de med kort skolgång finns inte sällan en rädsla för att blanda sig med andra kulturer, både den svenska och andra. Vi upplever över lag att föräldrarna är måna om sina barn och vill dem väl, även om synen på hur det ska uppnås inte stämmer överens med svenska värderingar. Det händer ofta att vi träffar studerande med patriarkala värderingar, vilka bland annat tar sig uttryck i att kvinnor inte får tid att studera hemma eftersom de måste sköta barn och hushållsarbete; att döttrar inte får ha fritidsaktiviteter eftersom de inte får träffa pojkar alternativt ska hjälpa till hemma; att pojkar inte vill, och därför inte behöver, hjälpa till hemma; att kvinnor drar sig för att uttala sig i grupper där det finns män. Det händer också att kvinnor inte får fortsätta sina studier. Att låta en dotter gifta sig med någon ur en annan språkgrupp eller religion framställs ofta som otänkbart. Hos många av våra studerande finns en stor okunskap om svenska levnadssätt, och att ge kvinnor större frihet och bestämmanderätt jämställs ofta med att männen förtrycks. Ändå finns det ett intresse för att diskutera sådana här frågor, exempelvis arbetsfördelningen hemma och barnuppfostran, och det händer att både unga män och kvinnor uttrycker tvivel mot arrangerade äktenskap. Att Komvux träffar alla invandrade föräldrar innebär en unik möjlighet att informera om det svenska samhället och våra värderingar. Vi diskuterar lagar, sedvänjor och vad som gäller i Sverige. Vi gör ständigt jämförelser med förhållandena i de studerandes hemländer och drar ofta historiska paralleller till Sverige som det var förr. Vi vill med vårt arbete försöka vidga de studerandes sätt att se på omvärlden; det som är nytt behöver inte automatiskt var fel eller farligt. En stor del av arbetet sker i form av spontana diskussioner som tar sin utgångspunkt i de studerandes kommentarer och frågor, samt i aktuella händelser 94
Page 1 and 2:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Page 4 and 5:
Förord Är det fel att dela upp m
Page 6 and 7:
Innehåll När äktenskapet inte ä
Page 8 and 9:
Släktpyramid......................
Page 10 and 11:
I hederns namn Av Astrid Schlytter,
Page 12 and 13:
ärare av mäns heder, män förval
Page 14 and 15:
Arrangerade äktenskap så säger
Page 16:
evisats att någon i familjen genom
Page 20 and 21:
Inledning och reflektion Att leva i
Page 22 and 23:
Att leva i hedersförtryck Om oskul
Page 24 and 25:
Att leva i hedersförtryck Det är
Page 26:
Att leva i hedersförtryck Det komm
Page 29 and 30:
Att leva i hedersförtryck Svensk v
Page 31 and 32:
Att leva i hedersförtryck makt oc
Page 33 and 34:
Att leva i hedersförtryck till Kur
Page 35 and 36:
Att leva i hedersförtryck Cogito,
Page 37 and 38:
Att leva i hedersförtryck häva he
Page 39 and 40:
Att leva i hedersförtryck pappans
Page 41 and 42:
Att leva i hedersförtryck individe
Page 43 and 44: Att leva i hedersförtryck alltså
Page 45 and 46: Att leva i hedersförtryck några p
Page 47 and 48: Att leva i hedersförtryck när kvi
Page 49 and 50: Att leva i hedersförtryck brytning
Page 52 and 53: Lägesrapport från Rosengård Av E
Page 54 and 55: Att leva i hedersförtryck Man kan
Page 56 and 57: Att leva i hedersförtryck hängand
Page 58: Del 2 Svenskt samhälle möter hede
Page 61 and 62: Svenskt samhälle möter hederskult
Page 86 and 87: Skador på fotsulorna Svenskt samh
Page 108: Del 3 Förändring inifrån
Page 111 and 112: Förändring inifrån Att lämna de
Page 113 and 114: Förändring inifrån också bland
Page 115 and 116: Förändring inifrån problematiken
Page 118 and 119: Vi kämpar för våra systrars frih
Page 120 and 121: Förändring inifrån Eduardo Grutz
Page 122 and 123: Bilaga 1 Probleminventering och ris
Page 124 and 125: Stödpersoner? Finns det någon som
Page 126: Om ovanstående ej föreligger så
Page 129 and 130: Har hon pojkvän hon valt själv? V
Page 132: Anmälningsskyldigheten regleras i
show all

Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?