Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

Svenskt samhälle möter hederskulturen
Följande ”listor” är hämtade ur den handbok för polisen som
jag håller på att sammanställa. Den går under arbetsnamnet:
”Brott i hederns fotspår, manual och erfarenhetsberättelser”.
Svårigheter i utredningsarbetet
Kvinnan känner sig inte säker rent fysisk.
Kvinnan litar inte på förhörsledarens förmåga att förstå
helhetsbilden av hennes situation.
Kvinnans familj/släkt visar ett för majoritetssamhället acceptabelt
ansikte utåt.
Konflikten förringas av såväl berörd familj/släkt som av
myndigheter.
Flickan har tidigare förvrängt sanningen i kontakt med t.ex.
sociala myndigheter och skola.
Någon i släkten blir sjuk i samband med att någon myndighet/skola
får kännedom om vad som föregår i hemmet. Skulden
för sjukdomen läggs på flickan/kvinnan.
Mamma eller syskon används som verktyg för att
flickan/kvinnan ska återvända hem och ”ta tillbaka” sin anmälan.
Flickan/kvinnan tycks bli förlåten/förstådd av familjen och
myndigheterna avskriver ärendet. Risken för nya brott/bortförande
till hemlandet ökar radikalt.
Om tolk inte används vid familjesamtal kan detta få förödande
konsekvenser. Ett par ord på hemspråket kan vara tillräckligt
för att flickan ska återvända hem och misshandeln
fortsätta.
Vad man bör tänka på vid anmälningsupptagning
Inledningsvis bör man fråga huruvida någon vet om att hon/han
är hos polis/sociala och har för avsikt att anmäla brott/oskäliga
levnadsvillkor. Vad tycker dessa personer i så fall om detta?
Det är också viktigt vem eller vilka i familjen/släkten som
känner till händelsen eller de levnadsvillkoren som hon anmäler.
80