Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

More documents

Recommendations

Info

Att leva i hedersförtryck haft sin gång. Det blev tvärtom. Släktbanden stärktes. Traditionerna vidmakthölls. (Swanberg, 2002:46). Swanberg menar att i samband med flykten till ett främmande land så har mannen förlorat sin ledarroll i familjen, samtidigt som försörjningsbördan övergått till svenska sociala myndigheter: I väl fungerande familjer sker en gradvis anpassning till det nya. Det blir snart normalt att ta till sig nya seder. I sämre fungerande, ytterligt kontrollerande familjestrukturer påbörjas däremot vandringen mot kaos. Någon kommer att bryta sig loss, för isoleringen blir krävande. (Swanberg, 2002:88). Breen sammanfattar orsaken till konflikten med släkten och mordet på Pela: Det som är dumt bland kurderna i norra Irak är att de vill inte vidare i livet. De vill tillbaka till en tid som inte längre finns (Swanberg, 2002:71). Teoretiska förståelser av kön ur tre författares perspektiv I valet av teoretiska perspektiv av förståelser om kön och makt presenteras i den här skriften av utrymmesskäl endast tre forskare. Genom Anne-Louise Erikssons sats ”resisto ergo sum” (Jag motstår alltså är jag till), refererad av Kirsten Gronlien Zetterqvist, har jag försökt applicera till intervjupersonernas motstånd. Carol Delaney´s teorier i artikeln ”Seeds of Honor, Fields of Shame” har jag använt i mitt försök att förklara vikten av kvinnans oskuld och dess relation till mannens heder. Martha C. Nussbaums lista över förmågor har kommit väl till pass i min analys av innebörden av intervjupersonernas liv som tyglade och isolerade individer. Anne-Louise Eriksson – ”Resisto Ergo Sum” Zettterqvist hänvisar I sin avhandling Att vara kroppssubjekt (2002) till den teori som Anne-Louise Eriksson formulerar i satsen ”Resista, Ergo Sum” (Jag motstår alltså är jag till). Denna sats har Eriksson utvecklat utifrån Descartes berömda sats; 33
Att leva i hedersförtryck Cogito, Ergo Sum (Jag tänker alltså är jag till). Enligt denna föreställning finns det ingen plats där kvinnan kan finna och gräva fram sann, autentisk kvinnlighet som sådan. Om kvinnor endast har tillgång till en kvinnoidentitet som är konstruerad i en patriarkal kontext, hur är det då möjligt att finna den punkt man kritiserar ifrån? Vad möjliggör ett motstånd i förhållande till den tvingande blicken som konstruerar kvinnan som marginell och underlägsen? (Eriksson i Zetterqvist, 2002). Enligt Eriksson är det ett kvinnojag som har den inre erfarenheten av att vara medveten och sig själv. Ett kvinnojag som ständigt blir till i innekvinnans ögon, ett subjekt som blir ett subjekt när det motstår uttryck för kvinnligt kön som det maskulina subjektet lägger på det. Enligt Erikssons tankegång blir subjektet ett kvinnojag när kvinnan motstår patriarkal projektion. Enklast handlar det om att säga nej till det som hon förväntas säga ja till. Genom detta nej stängs det ute som begär att få tillträde i personen (Eriksson i Zetterqvist, 2002). Carol Delaney´s – ”Seeds of Honor, Fields of Shame” Carol Delaney´s undersökning “Seeds of Honor, Fields of Shame” baseras på ett fältarbete i centrala Anatolien i Turkiet i början av 1980-talet. Delaney hävdar att hederskodex är ofta missuppfattad som en lista över regler och restriktioner, som kläddkodexen. I stället hävdar hon att hederskodexen ska betraktas som en genetisk kod – en relationsstruktur. I analogi med botaniken menar hon ”liksom det säd (frö) man sår i olika fält producerar olika frukter producerar även heder/skam komplexet, i egenskap av en specifik sexualitets- och fortplantningsteori, olika permutationer i praktiken som är beroende av den miljö som den slår rot i”. Delaney menar att denna kod endast kan knäckas om man undersöker sexualiteten och fortplantningen, därför att heder och skam har sina rötter i sexualiteten. (Delaney, 1987) Delaney (1987) hävdar att heder och skam utgör viktiga funktioner i en specifik konstruerad fortplantning som i sin tur är korrelativ (motsvarande) med det monoteistiska religions- 34
Page 1 and 2: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Page 4 and 5: Förord Är det fel att dela upp m
Page 6 and 7: Innehåll När äktenskapet inte ä
Page 8 and 9: Släktpyramid......................
Page 10 and 11: I hederns namn Av Astrid Schlytter,
Page 12 and 13: ärare av mäns heder, män förval
Page 14 and 15: Arrangerade äktenskap så säger
Page 16: evisats att någon i familjen genom
Page 20 and 21: Inledning och reflektion Att leva i
Page 22 and 23: Att leva i hedersförtryck Om oskul
Page 24 and 25: Att leva i hedersförtryck Det är
Page 26: Att leva i hedersförtryck Det komm
Page 29 and 30: Att leva i hedersförtryck Svensk v
Page 31 and 32: Att leva i hedersförtryck makt oc
Page 33: Att leva i hedersförtryck till Kur
Page 37 and 38: Att leva i hedersförtryck häva he
Page 39 and 40: Att leva i hedersförtryck pappans
Page 41 and 42: Att leva i hedersförtryck individe
Page 43 and 44: Att leva i hedersförtryck alltså
Page 45 and 46: Att leva i hedersförtryck några p
Page 47 and 48: Att leva i hedersförtryck när kvi
Page 49 and 50: Att leva i hedersförtryck brytning
Page 52 and 53: Lägesrapport från Rosengård Av E
Page 54 and 55: Att leva i hedersförtryck Man kan
Page 56 and 57: Att leva i hedersförtryck hängand
Page 58: Del 2 Svenskt samhälle möter hede
Page 61 and 62: Svenskt samhälle möter hederskult
Page 84 and 85:
Svenskt samhälle möter hederskult
Page 86 and 87:
Skador på fotsulorna Svenskt samh
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108:
Del 3 Förändring inifrån
Page 111 and 112:
Förändring inifrån Att lämna de
Page 113 and 114:
Förändring inifrån också bland
Page 115 and 116:
Förändring inifrån problematiken
Page 118 and 119:
Vi kämpar för våra systrars frih
Page 120 and 121:
Förändring inifrån Eduardo Grutz
Page 122 and 123:
Bilaga 1 Probleminventering och ris
Page 124 and 125:
Stödpersoner? Finns det någon som
Page 126:
Om ovanstående ej föreligger så
Page 129 and 130:
Har hon pojkvän hon valt själv? V
Page 132:
Anmälningsskyldigheten regleras i
show all

Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?