Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

Att leva i hedersförtryck
de svenska normerna och för sin svenska omgivning döljer det
förtryck och de restriktioner som de tvingas att leva med.
Åsa Eldén – Heder på liv och död
I sin avhandling Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om
rykten, oskuld och heder (2003) diskuterar Åsa Eldén, forskare vid
Uppsala universitet, hur rykten, oskuld och heder aktualiseras i
berättelser om arabiska och kurdiska kvinnors liv, och hur dessa
teman kopplas till förståelse av kultur och religion. Avhandlingen
är baserad på intervjuer med tio arabiska och kurdiska
kvinnor.
Eldén skriver bland annat att hon i sin analys av domar och
förundersökningar upptäckt att de inblandade personerna uppger
att det aktuella brottet har föregåtts av en direkt eller indirekt
anklagelse, riktad mot offret, om att hon på olika sätt skadat sin
familjs heder och att gärningsmännen i och med brottet ansåg
denna heder upprättad.
Eldén konstaterar att det är det dåliga ryktet, snarare än vad
som ”verkligen” hänt, som bringar skam över familjen. Alltså
spelar det ingen roll om kvinnan i fråga har verkligen gjort
någonting som går mot normerna. Ryktet, sant eller falskt, är tillräckligt
för att en familjs anseende ska förstöras och kvinnan
därmed stämplas.
Lena Katarina Swanberg – Hedersmordet på Pela
Journalisten och författaren Lena Katarina Swanbergs bok och
mordet på Pela Atroshi baseras på intervjuer med lillasystern
Breen Atroshi. Intervjuerna varvas med fakta och analys av
kurdernas historia, samhälle och traditioner. I boken berättar
Breen om sin och Pelas uppväxt i Kurdistan och Sverige, om de
stränga traditioner som de var tvungna att underkasta sig. Breen
berättar också om hur Pela började ifrågasätta familjens stränga
normer och värderingar, vilket slutade med att hon lurades iväg
31