Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

Figur 3: Potentiell produktion av biogas och avsättning hos bussflottan (Linné et al., 2008; Norrman, 2005; SIKA, 2009b) 16
Miljöeffekter Klimatnytta Klimatnyttan med biogas som drivmedel jämfört med fossila drivmedel redovisas i Tabell 9. Dessa resultat baseras på en färsk studie av olika biodrivmedels miljöprestanda baserat på livscykelanalys (Börjesson et al., 2010). När odlade grödor används som substrat kan detta leda till direkta markeffekter beroende av vilken alternativ markanvändning som är aktuell. I Tabell 9 redovisas två olika alternativa markanvändningsreferenser, dels gräsbevuxen åkermark, dels spannmålsodling utan halmskörd. Dessutom redovisas den genomsnittliga klimatnyttan om odling sker på blandad åkermark (75% öppen åkermark och 25% gräsmark baserat på dagens förutsättningar, se Börjesson et al., 2010) samt när förändringar i markens kolhalt exkluderas från beräkningarna. Beräkningarna som ligger till grund för resultaten i Tabell 9 baseras på så kallad systemutvidgning vilket innebär att nyttan med att rötrester ersätter mineralgödsel som gödselmedel är inkluderad. Detta gäller för alla fall utom för gödsel där ungefär samma mängd näringsämnen återförs oavsett om gödseln rötas eller ej (rötning innebär en något ökad andel växttillgängligt kväve jämfört med orötad gödsel). Däremot leder rötning av flytgödsel till minskade emissioner av metan från konventionell lagring vilket ger en extra klimatnytta. Denna klimatnytta är normalt störst i södra Sverige (vilka beräkningarna avser) och avtar ju längre norrut man kommer på grund av kallare klimat vilket innebär lägre metanbildning vid gödsellagring (klimatnyttan i form av minskade metanemissioner är därmed behäftade med relativt stor osäkerhet, se Börjesson et al, 2010). Näringsinnehållet i organsikt avfall från hushåll och livsmedelsindustri antas kunna utnyttjas vid odling när dessa substrat rötas (d v s rötrest ersätter mineralgödsel) men inte vid alternativa behandlingsmetoder. Beräkningarna i Tabell 9 inkluderar trycksättning och eventuell distribution av gas i befintligt gasnät. Om distribution sker med så kallad lastväxlarflak beräknas motsvarande ungefär 1% av biogasens energiinnehåll krävas per 40 km lastbilstransport. Vid byggandet av lokala gasnät med tryckledningsrör i plast beräknas denna energiinsats motsvara ungefär 1% av biogasens energiinnehåll ur ett 20-årsperspektiv (Börjesson et al, 2010). Transportavstånden för grödor, avfall, gödsel och rötrest antas i genomsnitt vara 50 km, 30 km, 10 km respektive 10 km. 17
Page 1 and 2: Bilagor till slutrapport Förslag t
Page 3: Institutionen för teknik och samh
Page 6 and 7: Syfte Syftet med denna studie är a
Page 8 and 9: Tabell 2: Sammanfattning av olika s
Page 10 and 11: I Tabell 3 sammanfattas den begrän
Page 12 and 13: Tabell 5: Biogaspotential från gr
Page 14 and 15: Potentiell avsättning av biogas Ne
Page 16 and 17: Distribution via naturgasnätet Det
Page 20 and 21: Tabell 9: Reduktion av växthusgase
Page 22 and 23: med biogas för värmeproduktion be
Page 24 and 25: ska naturligtvis lantbrukarens kost
Page 26 and 27: Motsvarande uppgifter finns också
Page 28 and 29: Verkningsgrad (%) 50% 45% 40% 35% 3
Page 30 and 31: Figur 10: Transportkostnad för nö
Page 32 and 33: Publicerade kostnadsanalyser Vid en
Page 34 and 35: Sammanfattande bedömning Störst k
Page 36 and 37: Utbyggnaden av biogas och dess infr
Page 38: Lantz M, Persson A och Börjesson P
Page 41 and 42: Samhällsekonomiska värden av olik
Page 43 and 44: Vad är det samhällsekonomiska vä
Page 45 and 46: lika höga som de marginella, ett a
Page 47 and 48: (Pearce m.fl., 2003; Stern, 2007).
Page 49 and 50: ygger på tre centrala antaganden:
Page 51 and 52: kg CO2. Som ett politiskt referensf
Page 53 and 54: Först estimeras mängden exponerin
Page 55 and 56: mineralgödselmedel (industriellt p
Page 57 and 58: Kapitel 3 UTSLÄPP AV METAN OCH LUS
Page 59 and 60: påverkas av en mängd faktorer så
Page 61 and 62: Kapitel 4 UTSLÄPP AV PARTIKLAR I S
Page 63 and 64: Systemeffekter lastbil: biogas frå
Page 65 and 66: per kg. Produktionen och distributi
Page 67 and 68: över perioden utifall biogasen fra
Page 69 and 70:
Om vi utgår från de två schablon
Page 71 and 72:
kan också leda till färre arbetst
Page 73 and 74:
Edström, M., L-E. Jansson, M. Lant
Page 75 and 76:
Västra Götalandsregionen (2010).
Page 79 and 80:
Sammanfattning ....................
Page 81 and 82:
metandieselmotorer. En typgodkänd
Page 83 and 84:
EU har inte antagit egna bestämmel
Page 85 and 86:
ade bestämmelser kommer att utveck
Page 87 and 88:
Maria Gillgren Energimyndigheten
Page 89 and 90:
Avslutade biogasprojekt Energimyndi
Page 91 and 92:
delprojekt fram till programmets av
Page 93 and 94:
Figur 2 Pågående biogasprojekt me
Page 95 and 96:
ötningssubstrat är intressant ur
Page 97 and 98:
Tabell 5 Sammanställning av ett ur
Page 99 and 100:
Denna sammanställning är ej fulls
Page 101 and 102:
4. Kunskapsläget kring biogasproce
Page 103 and 104:
6. Styrstrategier för multivariant
Page 105 and 106:
BILAGA 2- Pågående biogasprojekt
Page 107 and 108:
kontinuerligt redovisas till alla V
Page 109 and 110:
Bilaga 6 Internationell utblick Und
Page 111 and 112:
[Källa: The State of Renewable Ene
Page 113 and 114:
[Källa: The State of Renewable Ene
Page 115 and 116:
[Källa: Biogas upgrading technolog
Page 117 and 118:
51 Latvia 500 4 2008 52 Slovakia 42
Page 119 and 120:
Teknikbonus (≤ 5 MWel) + 2,00 + 2
Page 121 and 122:
mellan stödet och skyldigheterna,
Page 123 and 124:
När biogasen ersätter naturgas i
Page 125 and 126:
växthusgaser med uppemot 180.000 t
show all

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?