23.08.2013 Views

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

mineralgödselmedel (industriellt producerat konstgödningsmedel) med motsvarande mängd.<br />

En generell siffra på rötning av all typ av stallgödsel (en avvägd siffra baserad på flertalet<br />

forskningsresultat i Naturvårdsverkets rapport 5985 Sveriges åtagande i BSAP, förslag <strong>till</strong><br />

nationell åtgärdsplan) är att andelen ammoniumkväve i stallgödseln ökar med 10 procent (se<br />

också avsnitt 5). Detta ger enligt samma källa en möjlig minskning av mineralgödsel med 0,3<br />

kg N-mineralgödsel per ton rötad stallgödsel. Det betyder att biogasrötning kan bidra <strong>till</strong> att<br />

minska övergödningen i Östersjön. I detta avsnitt syftar vi <strong>till</strong> att ta fram en ekonomisk<br />

värdering som kan representera denna minskning.<br />

Värderingen av minskade <strong>till</strong>försel av näringsämnen <strong>till</strong> havet skiljer sig från värderingen av<br />

växthusgaser och partiklar i åtminstone två aspekter. För det första är problemen med<br />

<strong>till</strong>försel av näringsämnen ett regionalt problem, i motsats <strong>till</strong> växthusgasproblemet som är ett<br />

globalt problem och partikelproblemet som är ett lokalt problem. Det betyder att skadan <strong>till</strong><br />

följd av ökade utsläpp av växthusgaser är oberoende av var utsläppen sker, medan skadar från<br />

utsläpp av partiklar är helt avhängig utsläppskällans lokalisering. För <strong>till</strong>försel av näringsämnen<br />

är situationen annorlunda än båda dessa ytterligheter. Exempelvis är effekten på<br />

vattenkvalitén i Stockholms skärgård större om <strong>till</strong>förseln sker nära Stockholm än om<br />

<strong>till</strong>förseln är i Luleå, men ändå inte helt oberoende beroende på strömmar och vindar. För det<br />

andra beror <strong>till</strong>förseln <strong>till</strong> havet på var utsläppskällan är lokaliserad. Det betyder konkret att<br />

effekten på <strong>till</strong>förseln <strong>till</strong> havet av en reduktion av kväve med 1 kg beror på var reduktionen<br />

sker. Sammantaget innebär detta förstås att värderingen av reducerade utsläpp av kväve i<br />

lantbruket blir komplicerad eftersom vi måste skilja på <strong>till</strong>försel <strong>till</strong> havet (recipienten) och<br />

reduktion vid källan. Det betyder exempelvis att <strong>till</strong>förseln <strong>till</strong> havet, och därmed skadan och<br />

värdet, av en reduktion med 0,3 kg N-mineralgödsel i lantbruket beror på var i landet<br />

biogasproduktionen sker.<br />

I de värderingsstudier som ligger <strong>till</strong> grund för de värden vi använder är det värdet per kg<br />

<strong>till</strong>fört kväve <strong>till</strong> havet som fokuseras. Det betyder att för att värdera reduktionen av <strong>till</strong>försel<br />

<strong>till</strong> följd av minskad användning av konstgödsel måste vi vikta reduktionen vid källan med en<br />

<strong>till</strong>förselkoefficient. I Tabell 2.3 redovisas <strong>till</strong>förseln vid havet av 1 kg <strong>till</strong>försel av gödsel för<br />

källan i olika avrinningsområden. Läckagesiffrorna är hämtade från Brännlund och Gren<br />

(1999), och retentionssiffrorna är från Brandt och Ejhed (2002).<br />

Tabell 2.3: Tillförsel av kväve <strong>till</strong> hav som andel av 1 kg<br />

applicerad konstgödsel i jordbruket<br />

Avrinningsområde Läckage Kvar efter retention Tillförsel <strong>till</strong> hav<br />

Bottenviken 0.04 0.67 0.03<br />

Bottenhavet 0.06 0.69 0.04<br />

Östersjön 0.12 0.59 0.07<br />

Öresund 0.3 0.70 0.21<br />

Kattegatt 0.12 0.66 0.08<br />

Skagerack 0.24 0.70 0.17<br />

Genomsnitt 0.15 0.67 0.10<br />

Viktat genomsnitt* 0.09<br />

* De vikter som har använts är gödselvolymerna i respektive region (Brännlund och Gren,<br />

1999).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!