Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

Forskning och utveckling Forskningsprojekt inom Energimyndigheten Biogasforskningens bakgrund Intresset för alternativa drivmedel, såsom biogas, har styrts av tillgången på bränsle vilket har medfört att biogasens utveckling och popularitet har gått i vågor. Energimyndigheten har sedan ungefär 30 år tillbaka i tiden finansierat biogasforskning, demonstration och utveckling. Från början var biogasforskningen till stora delar inriktad mot att ta fram kunskap som var nödvändig för att förstå biogasbildningens mekanismer. Forskningens fokus hamnade främst på biogasbildningens biologi såsom vilka bakterier som var inblandade, deras krav på miljö, temperatur pH-värde osv. Nästa fråga för forskningen var om biogas kunde användas som bränsle för att producera elkraft. Det mesta av avfallet, med sitt innehåll av organiska och rötbara substrat, lades på den tiden på deponi. Inuti deponihögarna bildades syrefria miljöer med metanbildning som följd. Med kunskaper om deponiernas interiör och metanbildarnas biologi blev det av värde att satsa forskningsmedel på att optimera deponierna för biogasproduktion genom att bland annat generera mer kunskap om substratval, olika packningsgrad, varierande lagringsmiljöer etc. Det övergripande syftet med biogasforskningen var från början att utvinna gas för värme- och elproduktion. På slutet av 80-talet fanns ett ökat fokus på att minska växthusgaser genom minskade metanutsläpp vilket breddade syftet med forskningen. För ungefär 15 år sedan fanns vid Energimyndigheten ett investeringsstöd för utökad elkraftproduktion baserade på förnybara bränslen. Ett tjugotal deponigasanläggningar togs då i bruk för produktion av elkraft. Energimyndighetens biogasforskning har genom tiden i första hand varit inriktad mot att öka utbytet i form av att effektivisera biogasproduktionen och genom processutveckling. För att sätta igång ökad produktion av biogas och för att utveckla tekniken, byggdes flera fullskaleanläggningar. Det var i några fall hela anläggningar och i andra fall delar av anläggningar, t ex inmatning av substrat, värmeväxling och förbehandling av substrat. För ca tio år sedan stod det klart att det är viktigt att inblandade mikroorganismer har tillgång till en gynnsam miljö med bland annat tillskott av mikronäringsämnen. Mycket forskning har berört detta och det är av stor vikt att ekonomiskt kostsamma bränslen, såsom biogas, kan produceras effektivt för att begränsa kostnaden så mycket som möjligt. Forskning av detta slag pågår fortfarande. Graden av gasens rening avgör användningsområdet. Rening kan i många fall uteslutas i stor utsträckning om gasen ska användas för värmeproduktion eller för elproduktion. Om gasen ska användas som drivmedel för fordon krävs emellertid uppgradering och rening och även lagring och utrustning för tankning. Forskning på biogas för fordon tog sitt avstamp i början av 90-talet med projekt som bland annat syftade till att utveckla biogasbussar
Avslutade biogasprojekt Energimyndigheten finansierar och har finansierat en rad olika forskningsprojekt inom biogasområdet de senaste åren. Vissa av projekten finansieras till 100 % av myndigheten och andra får delvis finansiering. Projekten har i denna rapport delats in och sammanställts i fem olika kategorier: A. Utredningar & analyser, B. Demonstration, C. Effektiviserad produktion & processutveckling, D. Användning samt E. Internationella samarbeten och nätverk. Tabell 1 visar fördelningen av antal projekt inom varje kategori samt den tilldelade budgeten under tidsperioden 2002-2010. Mer detaljer kring de olika projekten finns i Bilaga 1. Tabell 2 Sammanställning av antal projekt inom varje kategori (A-E) som Energimyndigheten finansierat mellan år 2002 och 2010 Projektkategori Antal projekt Total budget A. Utredningar & analyser 4 1 756 000 kr B. Demonstration 2 4 275 000 kr C. Effektiviserad produktion & processutveckling 8 10 247 000 kr D. Användning 3 1 756 133 kr E. Internationella samarbeten & nätverk 5 1 904 863 kr Summa 22 19 938 996 kr De största satsningar som Energimyndigheten har gjort under den aktuella tidsperioden är inom kategorin Effektiviserad produktion och processutveckling (Figur 1). I kategorin ingår alla projekt som är relaterade till biogasprocessen och dess teknik, med syfte att framför allt optimera produktionen. Figur 1 Procentuell fördelning över hur Energimyndighetens budget har fördelats på forskningsprojekt inom biogas under tidsperioden 2002-2010. Exempel på projekt som fick finansiering var Styrstrategier för multivariant övervakning av biogasprocesser, som utfördes av JTI. Syftet med projektet var att utveckla tekniker och
Page 1 and 2:
Bilagor till slutrapport Förslag t
Page 3:
Institutionen för teknik och samh
Page 6 and 7:
Syfte Syftet med denna studie är a
Page 8 and 9:
Tabell 2: Sammanfattning av olika s
Page 10 and 11:
I Tabell 3 sammanfattas den begrän
Page 12 and 13:
Tabell 5: Biogaspotential från gr
Page 14 and 15:
Potentiell avsättning av biogas Ne
Page 16 and 17:
Distribution via naturgasnätet Det
Page 18 and 19:
Figur 3: Potentiell produktion av b
Page 20 and 21:
Tabell 9: Reduktion av växthusgase
Page 22 and 23:
med biogas för värmeproduktion be
Page 24 and 25:
ska naturligtvis lantbrukarens kost
Page 26 and 27:
Motsvarande uppgifter finns också
Page 28 and 29:
Verkningsgrad (%) 50% 45% 40% 35% 3
Page 30 and 31:
Figur 10: Transportkostnad för nö
Page 32 and 33:
Publicerade kostnadsanalyser Vid en
Page 34 and 35:
Sammanfattande bedömning Störst k
Page 36 and 37:
Utbyggnaden av biogas och dess infr
Page 38: Lantz M, Persson A och Börjesson P
Page 41 and 42: Samhällsekonomiska värden av olik
Page 43 and 44: Vad är det samhällsekonomiska vä
Page 45 and 46: lika höga som de marginella, ett a
Page 47 and 48: (Pearce m.fl., 2003; Stern, 2007).
Page 49 and 50: ygger på tre centrala antaganden:
Page 51 and 52: kg CO2. Som ett politiskt referensf
Page 53 and 54: Först estimeras mängden exponerin
Page 55 and 56: mineralgödselmedel (industriellt p
Page 57 and 58: Kapitel 3 UTSLÄPP AV METAN OCH LUS
Page 59 and 60: påverkas av en mängd faktorer så
Page 61 and 62: Kapitel 4 UTSLÄPP AV PARTIKLAR I S
Page 63 and 64: Systemeffekter lastbil: biogas frå
Page 65 and 66: per kg. Produktionen och distributi
Page 67 and 68: över perioden utifall biogasen fra
Page 69 and 70: Om vi utgår från de två schablon
Page 71 and 72: kan också leda till färre arbetst
Page 73 and 74: Edström, M., L-E. Jansson, M. Lant
Page 75 and 76: Västra Götalandsregionen (2010).
Page 79 and 80: Sammanfattning ....................
Page 81 and 82: metandieselmotorer. En typgodkänd
Page 83 and 84: EU har inte antagit egna bestämmel
Page 85 and 86: ade bestämmelser kommer att utveck
Page 87: Maria Gillgren Energimyndigheten
Page 91 and 92: delprojekt fram till programmets av
Page 93 and 94: Figur 2 Pågående biogasprojekt me
Page 95 and 96: ötningssubstrat är intressant ur
Page 97 and 98: Tabell 5 Sammanställning av ett ur
Page 99 and 100: Denna sammanställning är ej fulls
Page 101 and 102: 4. Kunskapsläget kring biogasproce
Page 103 and 104: 6. Styrstrategier för multivariant
Page 105 and 106: BILAGA 2- Pågående biogasprojekt
Page 107 and 108: kontinuerligt redovisas till alla V
Page 109 and 110: Bilaga 6 Internationell utblick Und
Page 111 and 112: [Källa: The State of Renewable Ene
Page 113 and 114: [Källa: The State of Renewable Ene
Page 115 and 116: [Källa: Biogas upgrading technolog
Page 117 and 118: 51 Latvia 500 4 2008 52 Slovakia 42
Page 119 and 120: Teknikbonus (≤ 5 MWel) + 2,00 + 2
Page 121 and 122: mellan stödet och skyldigheterna,
Page 123 and 124: När biogasen ersätter naturgas i
Page 125 and 126: växthusgaser med uppemot 180.000 t
show all

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?