Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

lastning är att föredra då andelen metan då blir stor, detta gäller dock inte för applika- tioner som går på maximal belastning. Bestämmelser Det pågår i dag en hel del aktiviteter såväl internationellt som nationellt angående metandieselteknik för vägfordon. Transportstyrelsen deltar i dessa diskussioner och kommer att följa och delta i det fortsatta arbetet med ett regelverk. När bestämmelser har trätt i kraft för vägfordonen kan de enkelt anpassas till traktormotorer. Bland annat förs diskussioner om att anpassa UNECE-regelverket till att även omfatta metandieselmotorer. Det behövs anpassningar av reglementena om avgaskrav på motorer till tunga fordon, R 49, samt om efterkonvertering till gasdrift, R 115. Bestämmelserna omfattar i dag inte metandieselteknik och enbart vägfordon. Det finns även önskemål om att paral- lellt utveckla regelverket för mobila maskiner inom samma arbetsgrupp och anpassa R 96 om avgaskrav för traktorer. Vissa tillverkare har framfört önskemål om möjlighet att typgodkänna fabriksbyggda metandieselmotorer. Den normala gången när nya bestäm- melser utvecklas är att först ta fram en möjlighet till typgodkännande av fabriksbyggda motorer och fordon. Efterkonvertering tillämpas definitionsmässigt på fordon i trafik, det vill säga fordonen är redan typgodkända. En typgodkänd motor för ett vägfordon kan enligt bestämmelserna för traktorer erkännas som en typgodkänd traktormotor. Processerna inom UNECE gör att tiden att genomföra ändringar av denna typ normalt sett tar 2,5 – 3 år om arbetet löper på utan komplikationer och alla inblandade är över- ens om förslagen till ändrade reglementen. Transportstyrelsens förslag Det globala regelverket om efterkonvertering av motorer till gasdrift enligt Ottoprinci- pen, UNECE R 115, tillämpas i Sverige i dag. Regelverket omfattar komponenter, system och avgasutsläpp. Det är möjligt att i de nationella bestämmelserna, Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:26) om traktorer, införa en anpassning av R 115 så att den kan tillämpas på traktormotorer. En traktormotor skulle då kunna konverteras till gasdrift enligt Ottoprincipen. Transportstyrelsen är ansvarig för den aktuella föreskriften och har mandat att föreskriva om avgaskrav för traktormotorer. Konvertering till en metandieselmotor är däremot inte möjligt, varken för vägfordon eller för traktormotorer. Det saknas bland annat svar på frågorna hur avgaskraven ska uppfyllas, det vill säga vilken körcykel ska användas, hur emissioner ska mätas, vilket bränsle som ska användas och vilket förhållandet ska vara mellan metan och diesel. Det finns som följd av det inga resultat som visar om metandieseltekniken har potential att klara kraven. För komponenter och system kan troligen delar från regelverket för Ottoprincipen för gasmotor, R 110, användas eftersom det i princip är samma komponenter som används. Det är inte möjligt eller relevant att Sverige på kort tid utvecklar egna nationella be- stämmelser om efterkonvertering till metandiesel. Den mest effektiva arbetsformen är att följa och medverka i det internationella arbetet inom UNECE, där globalt harmonise-
ade bestämmelser kommer att utvecklas. Det finns dessutom indikationer på att dessa även kommer att inkludera mobila maskiner och traktorer från början. Äldre traktorer som inte har krav på avgasutsläpp behöver endast uppfylla de krav på komponenter och system som följer av R 110. Dessa bestämmelser kan enligt ovan in- föras i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:26) om traktorer. Enligt Transportstyrelsens rutiner för att ta fram nya myndighetsföreskrifter kan en fö- reskrift träda i kraft ungefär ett år efter att arbetet har initierats. Tiden inkluderar då notifiering till kommissionen. Tekniska regler ska enligt EG-direktiv 98/34/EG anmälas till kommissionen som tillsammans med andra intressenter ska ha möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Normalt tar en notifiering cirka fyra månader under förutsätt- ning att ingen har synpunkter på förslaget. I annat fall kan det ta längre tid. Notifiering är ett nödvändigt steg när det handlar om tekniska regler som inte är harmoniserade inom EU.
Page 1 and 2:
Bilagor till slutrapport Förslag t
Page 3:
Institutionen för teknik och samh
Page 6 and 7:
Syfte Syftet med denna studie är a
Page 8 and 9:
Tabell 2: Sammanfattning av olika s
Page 10 and 11:
I Tabell 3 sammanfattas den begrän
Page 12 and 13:
Tabell 5: Biogaspotential från gr
Page 14 and 15:
Potentiell avsättning av biogas Ne
Page 16 and 17:
Distribution via naturgasnätet Det
Page 18 and 19:
Figur 3: Potentiell produktion av b
Page 20 and 21:
Tabell 9: Reduktion av växthusgase
Page 22 and 23:
med biogas för värmeproduktion be
Page 24 and 25:
ska naturligtvis lantbrukarens kost
Page 26 and 27:
Motsvarande uppgifter finns också
Page 28 and 29:
Verkningsgrad (%) 50% 45% 40% 35% 3
Page 30 and 31:
Figur 10: Transportkostnad för nö
Page 32 and 33:
Publicerade kostnadsanalyser Vid en
Page 34 and 35: Sammanfattande bedömning Störst k
Page 36 and 37: Utbyggnaden av biogas och dess infr
Page 38: Lantz M, Persson A och Börjesson P
Page 41 and 42: Samhällsekonomiska värden av olik
Page 43 and 44: Vad är det samhällsekonomiska vä
Page 45 and 46: lika höga som de marginella, ett a
Page 47 and 48: (Pearce m.fl., 2003; Stern, 2007).
Page 49 and 50: ygger på tre centrala antaganden:
Page 51 and 52: kg CO2. Som ett politiskt referensf
Page 53 and 54: Först estimeras mängden exponerin
Page 55 and 56: mineralgödselmedel (industriellt p
Page 57 and 58: Kapitel 3 UTSLÄPP AV METAN OCH LUS
Page 59 and 60: påverkas av en mängd faktorer så
Page 61 and 62: Kapitel 4 UTSLÄPP AV PARTIKLAR I S
Page 63 and 64: Systemeffekter lastbil: biogas frå
Page 65 and 66: per kg. Produktionen och distributi
Page 67 and 68: över perioden utifall biogasen fra
Page 69 and 70: Om vi utgår från de två schablon
Page 71 and 72: kan också leda till färre arbetst
Page 73 and 74: Edström, M., L-E. Jansson, M. Lant
Page 75 and 76: Västra Götalandsregionen (2010).
Page 79 and 80: Sammanfattning ....................
Page 81 and 82: metandieselmotorer. En typgodkänd
Page 83: EU har inte antagit egna bestämmel
Page 87 and 88: Maria Gillgren Energimyndigheten
Page 89 and 90: Avslutade biogasprojekt Energimyndi
Page 91 and 92: delprojekt fram till programmets av
Page 93 and 94: Figur 2 Pågående biogasprojekt me
Page 95 and 96: ötningssubstrat är intressant ur
Page 97 and 98: Tabell 5 Sammanställning av ett ur
Page 99 and 100: Denna sammanställning är ej fulls
Page 101 and 102: 4. Kunskapsläget kring biogasproce
Page 103 and 104: 6. Styrstrategier för multivariant
Page 105 and 106: BILAGA 2- Pågående biogasprojekt
Page 107 and 108: kontinuerligt redovisas till alla V
Page 109 and 110: Bilaga 6 Internationell utblick Und
Page 111 and 112: [Källa: The State of Renewable Ene
Page 113 and 114: [Källa: The State of Renewable Ene
Page 115 and 116: [Källa: Biogas upgrading technolog
Page 117 and 118: 51 Latvia 500 4 2008 52 Slovakia 42
Page 119 and 120: Teknikbonus (≤ 5 MWel) + 2,00 + 2
Page 121 and 122: mellan stödet och skyldigheterna,
Page 123 and 124: När biogasen ersätter naturgas i
Page 125 and 126: växthusgaser med uppemot 180.000 t
show all

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?