23.08.2013 Views

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

elasticitet för marginalnyttan. Anthoff m.fl. (2009) visar effektfullt att, beroende på vad man<br />

antar om båda dessa parametrar, kan skadekostnaden kan hamna var som helst mellan 0 och<br />

230 000 kronor per ton CO2. Vidare visar författarna att om man väljer värden på parametrarna<br />

som matchar observerat beteende blir den förväntade skadekostnaden 0,114 kronor<br />

per kg CO2. Korrigerar man dessutom för skillnader i inkomst mellan länder finner man en<br />

förväntad skadekostnad på cirka 0,38 kronor per kg CO2. Det senare betyder att skador som<br />

drabbar fattiga länder får en större vikt än skador som drabbar rika länder, och eftersom<br />

fattiga länder tenderar att drabbas mer av klimatförändringar så stiger skadekostnaden. Det<br />

har även argumenterats för att diskonteringsräntan bör falla över tiden, dvs. ju längre fram i<br />

tiden desto lägre diskonteringsränta (Weitzman, 1998, 2001). I Guo m.fl. (2005) genomförs<br />

en analys av effekten på SCC av olika antaganden gällande diskonteringsräntans tidsprofil.<br />

Som väntat finner man att skadekostnaden (SCC) ökar med fallande diskonteringsränta, men<br />

att kostnaden inte i något av scenarierna överstiger 0,30 kronor per kg CO2.<br />

Figur 2.1: Marginell skadekostnad. Frekvensdiagram konstruerat från 211 beräkningar.<br />

Källa: Egen konstruktion med data från Tol (2008).<br />

Sammanfattningsvis finner man, vid en genomgång av den litteratur som finns, att skadekostnadsansatsen<br />

i princip är den korrekta ansatsen för att bedöma de samhällsekonomiska<br />

effekterna av minskade utsläpp av växthusgaser. Som diskuterats är den dock förknippad med<br />

ett antal praktiska problem; inte minst frågan om referensscenario är viktig. Den andra<br />

huvudslutsatsen är att den värdering som rekommenderas i ASEK-rapporten (SIKA, 2008) är<br />

hög relativt de värden som finns i den vetenskapliga litteraturen. Även i en jämförelse med<br />

andra länders värdering är det svenska värdet högt. I Storbritannien, exempelvis, har<br />

myndigheterna fastställt att koldioxid skall värderas <strong>till</strong> 0,30 kronor per kg CO2 i anslutning<br />

<strong>till</strong> genomförandet av samhällsekonomiska kalkyler.<br />

I de beräkningar av metanens och lustgasens skadekostnader kommer vi att utgå från medelvärdet<br />

av de skadekostnader som redovisas i litteraturöversikten ovan, dvs. 0,20 kronor per

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!