Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Forskning och utveckling
Forskningsprojekt inom Energimyndigheten
Biogasforskningens bakgrund
Intresset för alternativa drivmedel, såsom biogas, har styrts av tillgången på bränsle vilket har
medfört att biogasens utveckling och popularitet har gått i vågor.
Energimyndigheten har sedan ungefär 30 år tillbaka i tiden finansierat biogasforskning,
demonstration och utveckling. Från början var biogasforskningen till stora delar inriktad mot
att ta fram kunskap som var nödvändig för att förstå biogasbildningens mekanismer.
Forskningens fokus hamnade främst på biogasbildningens biologi såsom vilka bakterier som
var inblandade, deras krav på miljö, temperatur pH-värde osv. Nästa fråga för forskningen var
om biogas kunde användas som bränsle för att producera elkraft. Det mesta av avfallet, med
sitt innehåll av organiska och rötbara substrat, lades på den tiden på deponi. Inuti
deponihögarna bildades syrefria miljöer med metanbildning som följd. Med kunskaper om
deponiernas interiör och metanbildarnas biologi blev det av värde att satsa forskningsmedel
på att optimera deponierna för biogasproduktion genom att bland annat generera mer kunskap
om substratval, olika packningsgrad, varierande lagringsmiljöer etc.
Det övergripande syftet med biogasforskningen var från början att utvinna gas för värme- och
elproduktion. På slutet av 80-talet fanns ett ökat fokus på att minska växthusgaser genom
minskade metanutsläpp vilket breddade syftet med forskningen. För ungefär 15 år sedan fanns
vid Energimyndigheten ett investeringsstöd för utökad elkraftproduktion baserade på
förnybara bränslen. Ett tjugotal deponigasanläggningar togs då i bruk för produktion av
elkraft.
Energimyndighetens biogasforskning har genom tiden i första hand varit inriktad mot att öka
utbytet i form av att effektivisera biogasproduktionen och genom processutveckling. För att
sätta igång ökad produktion av biogas och för att utveckla tekniken, byggdes flera
fullskaleanläggningar. Det var i några fall hela anläggningar och i andra fall delar av
anläggningar, t ex inmatning av substrat, värmeväxling och förbehandling av substrat.
För ca tio år sedan stod det klart att det är viktigt att inblandade mikroorganismer har tillgång
till en gynnsam miljö med bland annat tillskott av mikronäringsämnen. Mycket forskning har
berört detta och det är av stor vikt att ekonomiskt kostsamma bränslen, såsom biogas, kan
produceras effektivt för att begränsa kostnaden så mycket som möjligt. Forskning av detta
slag pågår fortfarande.
Graden av gasens rening avgör användningsområdet. Rening kan i många fall uteslutas i stor
utsträckning om gasen ska användas för värmeproduktion eller för elproduktion. Om gasen
ska användas som drivmedel för fordon krävs emellertid uppgradering och rening och även
lagring och utrustning för tankning. Forskning på biogas för fordon tog sitt avstamp i början
av 90-talet med projekt som bland annat syftade till att utveckla biogasbussar