Bilagor till delrapport - Energimyndigheten
Bilagor till delrapport - Energimyndigheten
Bilagor till delrapport - Energimyndigheten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 9: Reduktion av växthusgaser i procent när biogas ersätter fossila drivmedel baserat på<br />
systemutvidgning (Börjesson et al., 2010)<br />
Substrat<br />
Gräsbevuxen åker som<br />
markanvändningsreferens<br />
Reduktion av växthusgaser (%) 1<br />
Spannmålsodling som<br />
markanvändningsreferens<br />
Exklusive<br />
biogena<br />
koldioxidflöden 2<br />
Bedömt<br />
genomsnitt<br />
idag 3<br />
Grödor<br />
Sockerbetor 78 92 87 85<br />
Vall 86 118 86 86<br />
Majs<br />
Restprodukter<br />
65 87 78 75<br />
Hush.avfall - - 103 103<br />
Ind.avfall - - 119 119<br />
Gödsel - - 148 148<br />
1<br />
Utsläpp av växthusgaser från fossila drivmedel antas vara 83,8 kg per GJ<br />
2<br />
Ej definierad alternativ markanvändningsreferens, inklusive biogena lustgasutsläpp men exklusive<br />
markkolsförändringar.<br />
3<br />
Baserat på en uppskattning av dagens förutsättningar där 75% öppen åkermark samt 25% tidigare gräsbevuxen<br />
åkermark antas användas vilket leder <strong>till</strong> vissa markkolsförändringar. Biogena lustgasutsläpp inkluderas fullt ut<br />
baserat på IPCC’s beräkningsmetodik.<br />
Klimatnyttan med biogas när denna används för el- och värmeproduktion redovisas i Tabell<br />
10 som bygger på data från Börjesson och Berglund (2007). Idag är de mest realistiska<br />
referensbränslena andra biobränslen som skogsflis (grot), halm o s v vars potential inte är fullt<br />
utnyttjade i Sverige (SOU, 2007). I dessa fall ger normalt inte biogas för el- och<br />
värmeproduktion någon klimatnytta (med undantag för gödselbaserad biogas), <strong>till</strong> skillnad<br />
från när biogas ersätter bensin och diesel som fordonsbränsle. I Tabell 10 redovisas också hur<br />
klimatnyttan skulle bli om referensbränslena antas vara eldningsolja för värmeproduktion<br />
respektive naturgas för kraftvärmeproduktion (gasturbiner). Beräkningarna inkluderar biogena<br />
utsläpp av lustgas men exkluderar eventuella markkolsförändringar.<br />
Ett alternativ <strong>till</strong> vall som energiråvara är energiskog (Salix) och om energiskogsbaserad<br />
värmeproduktion (via förbränning) ersätter vallbaserad värmeproduktion (via rötning och sen<br />
förbränning) minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 6 gånger, d v s klimatnyttan med<br />
vallbaserad biogas blir här 0 (se tabell 10). Om halm förbränns direkt för värmeproduktion<br />
blir utsläppen av växthusgaser cirka tio gånger lägre jämfört om halm först rötas <strong>till</strong> biogas<br />
som sedan förbränns. Om organsikt industriavfall och hushållsavfall förbränns i stället för att<br />
rötas för värmeproduktion blir växthusgasutsläppen 2 respektive 4 gånger lägre (Börjesson<br />
och Berglund, 2007). Däremot fås en klimatnytta för gödselbaserad värme- och kraftvärme<br />
jämfört med andra biobränslen tack vare dess stora indirekta klimatvinster.<br />
18
Change language