Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Miljöeffekter
Klimatnytta
Klimatnyttan med biogas som drivmedel jämfört med fossila drivmedel redovisas i Tabell 9.
Dessa resultat baseras på en färsk studie av olika biodrivmedels miljöprestanda baserat på
livscykelanalys (Börjesson et al., 2010). När odlade grödor används som substrat kan detta
leda till direkta markeffekter beroende av vilken alternativ markanvändning som är aktuell. I
Tabell 9 redovisas två olika alternativa markanvändningsreferenser, dels gräsbevuxen
åkermark, dels spannmålsodling utan halmskörd. Dessutom redovisas den genomsnittliga
klimatnyttan om odling sker på blandad åkermark (75% öppen åkermark och 25% gräsmark
baserat på dagens förutsättningar, se Börjesson et al., 2010) samt när förändringar i markens
kolhalt exkluderas från beräkningarna.
Beräkningarna som ligger till grund för resultaten i Tabell 9 baseras på så kallad
systemutvidgning vilket innebär att nyttan med att rötrester ersätter mineralgödsel som
gödselmedel är inkluderad. Detta gäller för alla fall utom för gödsel där ungefär samma
mängd näringsämnen återförs oavsett om gödseln rötas eller ej (rötning innebär en något ökad
andel växttillgängligt kväve jämfört med orötad gödsel). Däremot leder rötning av flytgödsel
till minskade emissioner av metan från konventionell lagring vilket ger en extra klimatnytta.
Denna klimatnytta är normalt störst i södra Sverige (vilka beräkningarna avser) och avtar ju
längre norrut man kommer på grund av kallare klimat vilket innebär lägre metanbildning vid
gödsellagring (klimatnyttan i form av minskade metanemissioner är därmed behäftade med
relativt stor osäkerhet, se Börjesson et al, 2010). Näringsinnehållet i organsikt avfall från
hushåll och livsmedelsindustri antas kunna utnyttjas vid odling när dessa substrat rötas (d v s
rötrest ersätter mineralgödsel) men inte vid alternativa behandlingsmetoder.
Beräkningarna i Tabell 9 inkluderar trycksättning och eventuell distribution av gas i befintligt
gasnät. Om distribution sker med så kallad lastväxlarflak beräknas motsvarande ungefär 1%
av biogasens energiinnehåll krävas per 40 km lastbilstransport. Vid byggandet av lokala
gasnät med tryckledningsrör i plast beräknas denna energiinsats motsvara ungefär 1% av
biogasens energiinnehåll ur ett 20-årsperspektiv (Börjesson et al, 2010). Transportavstånden
för grödor, avfall, gödsel och rötrest antas i genomsnitt vara 50 km, 30 km, 10 km respektive
10 km.
17