Bilagor till delrapport - Energimyndigheten

Denna metod kan användas när man är säker på att en specifik åtgärd har en inverkan på ett
specifikt område. När däremot effekten från en åtgärd är svår att tillskriva ett specifikt område
kan en generell ventilationsfaktor och populationsstorlek användas. Vägverket tillämpar
Landskrona, där populationen är 27 000 invånare och ventilationsfaktor är satt till 1.0, som
referensort.
I Tabell 2.2 presenteras ekonomiska värderingar av lokala effekter från avgaspartiklar för ett
antal tätorter, allt framräknat av ASEK. De värden som rapporteras består till största del av
hälsoeffekter, men även en del nedsmutsningseffekter är medräknade (SIKA, 2009).
Tabell 2.2: Ekonomisk värdering av lokala effekter från partiklar (2009 års prisnivå)
Tätort
Population
Ventilationsfaktor
Värde (kronor per kg)
Uppsala 120 000 1.0 5 453,52
Falun 36 000 1.4 4 181,88
Södertälje 57 000 1.0 3 757,99
Laholm 5 600 1.0 1 178,85
Källa: SIKA (2009)
Dessa siffror ligger väl i linje med andra skandinaviska studier (se t.ex. Rosendahl, 1998),
men litteraturen tyder också på att estimaten kan skilja sig åt väsentligt beroende på vilka
antaganden som görs. 12 Forslund m.fl. (2007) redovisar t.ex. resultat från en studie som
estimerat värdet av reducerade partikelutsläpp i Stockholms innerstad, som tyder på ett värde
motsvarande drygt 11 000 kronor per kg partiklar (se också Kinell m.fl., 2009). I Bickel m.fl.
(2006) redovisas schablonvärden för svenska förhållanden och där anges att reducerade
partikelutsläpp i tätort motsvarar ett samhällsekonomiskt värde på drygt 4000 kronor per kg
medan motsvarande ekonomiska värde på landsbygden uppskattas till ca 400 kronor per kg.
I den analys som följer i avsnitt 4 följer vi i stora drag de resultat som Bickel m.fl. (2006)
redovisar, och som också rimmar väl med de värden som presenteras i Tabell 2.2. För att
belysa de skillnader som finns mellan regioner samt de osäkerheter som existerarantar vi tre
olika värden för undvikta partikelutsläpp: (a) 400 kronor per kg för landsbygd; (b) 2000
kronor per kg för liten tätort; samt (c) 4000 kronor per kg för stort tätort.
2.3 Det samhällsekonomiska värdet av minskat kväveläckage från jordbruket
Förutom själva utvinningen av metangas i rötkammaren har biogasrötning även den effekten
att växtnäringsnyttan ökar i restprodukten. Vid rötning av stallgödsel får rötresterna efter
rötningen en större andel ammoniumkväve, jämfört med ickerötad stallgödsel. Eftersom
kvävet då blir bättre växttillgängligt kan konventionella gårdar reducera sin användning av
12 Se t.ex. Nerhagen m.fl. (2005) för en grundlig genomgång av den ansats som nyttjas av ASEK samt ExternE.