Bilagor till delrapport - Energimyndigheten
Bilagor till delrapport - Energimyndigheten
Bilagor till delrapport - Energimyndigheten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
energigröda. Beräkningarna baseras på en organisk belastning på 3 kg VS/m 3 och dygn. I<br />
praktiken kan belastningen dock variera betydligt mellan olika anläggningar beroende på<br />
substrat, <strong>till</strong>gänglig reaktorvolym och om anläggningen får betala för substratet eller får betalt<br />
med mera. Intressant att notera är att biogasutbytet för avfall och energigrödor är ungefär det<br />
samma men för gödsel är produktionen hälften så stor. En biogasanläggning med en stor andel<br />
gödsel kommer därmed inte att utnyttja det investerade kapitalet lika effektivt som en<br />
avfallsbaserad anläggning.<br />
Tabell 13: Biogasutbyte per m 3 reaktor<br />
Avfall<br />
Typ av substrat<br />
Gödsel Gröda<br />
Organisk belastning (kg VS/m 3 och dygn) 3 3 3<br />
Biogasutbyte (Nm 3 /ton VS) 500 210 350<br />
Biogasutbyte (kWh/m 3 och dygn) 15 6 12<br />
Effekter av skala<br />
De ekonomiska förutsättningarna för att producera och avsätta biogas påverkas bland annat av<br />
skala. Ofta rör det sig om positiva skaleffekter som att en reaktor på 1 000 m 3 är billigare än<br />
en rektor på 500 m 3 uttryckt i kr/m 3 . I Figur 5 demonstreras dessa skaleffekter för<br />
gårdsanläggningar baserat på en grov beräkningsmodell (LRF, 2009).<br />
Figur 5: Investering för nyckelfärdiga enkla gårdsanläggningar baserat på beräkningsmodell (LRF, 2009)<br />
23
Change language