Årsredovisning - Euroland

Utlåning till allmänheten i Baltikum 1)
Miljarder euro
16
12
8
4
0
Q1 Q2 Q3 Q4
2007
Q1 Q2 Q3 Q4
2008
Intäkter per affärsområde
Procent av totalt rörelseresultat (3 794 Mkr)
2010 2009
Litauen 41 37
Estland 31 34
Lettland 28 29
Nivån på problemkrediter stabiliserades
under året i alla tre länderna. Den totala
reserveringsgraden låg stabilt på
66 procent.
De viktigaste utmärkelserna 2010
Q1 Q2 Q3 Q4
2009
Q1 Q2 Q3 Q4
2010
Mdr 2) 115 124 127 137 138 144 151 167 161 152 137 131 119 113 106 102
Credit loss reserves
Lending to the public
Utlåning till
allmänheten
Reserveringar för
kreditförluster
1) Exklusive omklassificerade
lån.
2) Utlåning till allmänheten,
motvärde i miljarder
svenska kronor.
Omstrukturering och work-out
I slutet av december uppgick SEB:s leasingportfölj
till 11,1 miljarder kronor (15).
Den genomsnittliga återvinningsgraden
för övertagna fordon var cirka 60 procent.
Den 31 december 2010, hade SEB:s
fastighetsbolag i de tre baltiska länder ­
na övertagit tillgångar till ett värde av
399 Mkr. SEB:s fastighetsutlåning i Baltikum
uppgick till 22 miljarder kronor, av
vilka 39 procent utgjordes av osäkra
fordringar.
SEB Estland No.1 avseende kundnöjdhet (EPSI)
SEB Estland Bästa serviceföretag i Estland (TNS Emor)
SEB Lettland No.1 i årets företagsrenomméindex (TNS TRI*M)
SEB Lettland och Litauen No. 1 inom valutahandel (Global Finance)
SEB Litauen Bästa private bank (Euromoney)
SEB Litauen Mest attraktiva arbetsgivaren (Zinios & CV online)
5frågor till
Martin Johansson
förvaltningsberättelse
Har SEB varit överdrivet försiktig när det
gäller reserveringar för kreditförluster?
Vi har en fortsatt försiktig och konservativ syn. I början
av året vågade vi inte lite på att den begynnande
stabiliseringen verkligen skulle hålla i sig och satte
då av till så kallade kollektiva reserveringar. Det var
dessa reserveringar som vi sedan löste upp mot
slutet av året.
Hur snabbt kommer återhämtningen att gå?
Våra ekonomer har i BNP­prognoserna varit mer
optimistiska än konsensus för det senaste året och
det har visat sig stämma. För 2011 och 2012 räknar
vi med 4–5 procents tillväxt.
SEB har drivit ett stort förändringsarbete
i Baltikum genom ett tiopunktsprogram.
Vilka är de viktigaste förändringarna?
Det viktigaste är att SEB numera har en tydlig husbanksprofil
i de tre baltiska länderna. I en allt
mognare marknad kommer det att vara de långsiktiga
relationerna med våra kunder som differentierar
oss – inte produkterna i första hand. Hela tiopunktsprogrammet
fokuserar på en optimal hantering
av problemkrediter, förbättring av kredit­ och affärskulturen
och att skapa förutsättningar för goda
kund relationer.
Hur ska SEB växa vidare i Baltikum
efter krisen?
SEB är en fullservicebank i vart och ett av de tre
baltiska länderna. Den plattformen bygger vi vidare
på såväl mot privat­ som företagskunder.
Vilka är de främsta möjligheterna och
utmaningarna under 2011?
Möjligheterna ligger i en ny och mognare marknadssituation
i en region som har en hög tillväxttakt. Här
har SEB med sin långa tradition som relationsbank
och starka varumärke en fördel. Vi ser därför stora
möjligheter att utveckla vår rådgivande roll i människors
vardag. Utmaningarna ligger mycket i den
ekonomiska återhämtningen och att den kommer att
ta tid. Det tar tid att arbeta igenom problemkrediter.
seb årsredovisning 2010
37