Årsredovisning - Euroland
Årsredovisning - Euroland
Årsredovisning - Euroland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stark position inom finansiering och likviditet<br />
Under 2009 förlängdes koncernens förfallostruktur i finansieringen,<br />
så att nettoinflöden var större än utflöden till runt<br />
18 månader då in-och utflöden var lika stora. Detta upprätthölls<br />
under 2010 då SEB:s strategiska fokus vad gäller balansräkningen<br />
också varit att förbättra fördelningen mellan olika typer av<br />
finansiering. Det har skett en flytt från senior upplåning till säkerställda<br />
obligationer, vilket är ett mer effektivt sätt att använda<br />
bankens tillgångar. Den outnyttjade säkerhetsmassan i bolåneportföljen,<br />
speciellt i Sverige, kommer att bli en värdefull finansieringskälla<br />
framöver. Kundinlåning från privatmarknaden är<br />
också strategiskt viktig eftersom den uppvisar en stor stabilitet.<br />
Trots att företagsinlåning inte ger lika stor effekt under Basel III,<br />
utgör den en stabil finansieringskälla som också kvarstod under<br />
den finansiella krisen.<br />
När det gäller finansiering och likviditet har marknaden och<br />
konkurrensen redan drivit åtgärderna i den riktning som myndigheterna<br />
avsett. Finansieringskostnaderna, som redan har<br />
ökat generellt i marknaden, kommer förmodligen att fortsätta<br />
öka på grund av konkurrensen om den långfristiga finansieringen,<br />
men också på grund av förlängda förfallostrukturer.<br />
Med en ut-inlåningskvot på 139 procent (139) vid årsskiftet,<br />
exklusive repor och omklassificerade obligationsportföljer, har<br />
SEB en fullgod finansieringssituation. Vid årsskiftet höll SEB<br />
likvida tillgångar uppgående till ett belopp på cirka 240 miljarder<br />
kronor.<br />
Fokus på kreditkvalitet<br />
SEB har agerat både proaktivt och försiktigt för att skydda kreditkvaliteten<br />
och de långsiktiga kundrelationerna genom krisen.<br />
Baltiska kreditförluster för 2010 var 873Mkr (9 569) vilket<br />
utgjorde 48 procent of koncernens nettoförluster under året. I<br />
Norden och Tyskland, vilka utgör mer än 90 procent av kreditportföljens<br />
exponering, var kreditkvaliteten god, med låga kreditförluster.<br />
Den totala kreditförlustnivån för koncernen uppgick<br />
till 0,14 procent.<br />
Efter den kraftiga ekonomiska nedgången i de baltiska länderna,<br />
sker nu en vändning och den baltiska affären börjar visa<br />
en återgång till ett mer normalt affärsläge. Flera grundliga<br />
genomgångar av problemportföljer har gjorts ända ner på transaktionsnivå<br />
och resultaten har analyserats i detalj. Förbättringar,<br />
både operationellt och i kreditprocessen, vad gäller hantering<br />
och kontroll håller på att genomföras. Därför är SEB än<br />
bättre positionerat nu när externa faktorer, såsom återhämtningen<br />
i ekonomier och andra tillväxtsignaler, verkar vara positiva.<br />
Obligationsportföljer<br />
SEB håller obligationsportföljer i investeringssyfte, för likviditetshantering<br />
och för att stödja kundhandeln. Vid årsskiftet var<br />
den totala nominella volymen 322 miljarder kronor.<br />
En målsättning under året har varit att öka kvaliteten på<br />
dessa innehav utifrån flera perspektiv, att balansera riskjusterad<br />
avkastning med finansieringskrav och kapitalutnyttjande. Som<br />
ett resultat har obligationsportföljerna minskats i linje med den<br />
strategiska målsättningen att begränsa ytterligare volatilitet i<br />
intjäningen. Nya investeringar i likviditetssyfte har högsta kreditkvalitet<br />
och består främst av statliga, överstatliga och säkerställda<br />
obligationer.<br />
Försäljning av den tyska kontorsrörelsen<br />
Ett exempel på SEB:s finansiella åtgärder under 2010 var överenskommelsen<br />
att sälja kontorsrörelsen i Tyskland, vilket min-<br />
skade volymerna samt risken i SEB:s balansräkning, och frigjorde<br />
kapital. Effekten på balansräkningen blir stor på grund av<br />
att både tillgångar och skulder sålts men inte till lika belopp. För<br />
att hantera ränterisken som uppstod gjorde koncernen investeringar<br />
vilka har haft en temporär positiv effekt på räntenettot.<br />
Långsiktigt kommer försäljningen att få en positiv effekt på finansiella<br />
mått och riskmått överlag. Affären slutfördes den 31<br />
januari 2011.<br />
Mål för riskhanteringen<br />
Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av<br />
fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet.<br />
Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och<br />
därför med kundernas behov. Kreditrisken är den största av de<br />
olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella<br />
lösningar och produkter.<br />
SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att<br />
bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt<br />
hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta<br />
oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras,<br />
övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens<br />
finansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering<br />
som löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.<br />
Koncernen använder beprövade metoder för riskhantering<br />
och har sedan länge upprättat oberoende funktioner för riskkontroll,<br />
kreditanalys och kreditbeviljning med stöd av<br />
avancerade interna modeller. Styrelseförankring, en tydlig<br />
beslutsordning, hög riskmedvetenhet hos medarbetarna,<br />
gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande<br />
inom fastställda ramar samt hög transparens i den<br />
externa rapporteringen utgör hörnstenarna i SEB:s risk- och<br />
kapitalhantering.<br />
förvaltningsberättelse<br />
Risk- och kapitalhantering<br />
seb årsredovisning 2010<br />
39