25 år i täten - Lunds universitet

till ett avlönat yrke med fackutbildning som grund. I Sverige är det
kanske mer vanligt att man förlägger denna övergång till 1900-talets
första decennier, eftersom det var under denna tid socialarbetarutbildningen
växte fram och vi börjar se exempel på anställda utbildade socialarbetare
(Fjällbäck Holmgren, 1925). Även om det sociala arbetets
uppgifter i sig inte var nya, började man nu omformulera uppdraget.
Filantroperna skulle bli anställda socialarbetare, lekmännen skulle utbildas,
viljan att hjälpa var inte längre nog för uppdraget, utan istället
betonades behovet av kunskaper, användandet av teorier för att förstå
sociala problem och missförhållanden och särskilda metoder för att åtgärda
dem.
För att föreställningarna om det sociala arbetet skulle kunna få
genomslag i den allmänna diskussionen krävs vissa förutsättningar, t.ex.
problembeskrivningar och idéer och visioner om lösningar på sociala
problem, att lösningarna verkade rimliga och kunde vinna acceptans i
den allmänna diskursen, att det fanns en grupp människor som var
beredda att arbeta för att sprida idéerna, att det fanns organisationer som
ställde sig bakom dem, kanaler som förde ut dem till offentligheten och
möjliggjorde en diskussion av dem (Lubove, 1965; Steinmetz, 1993;
Gordon, 1994; Payne, 1998). Utifrån dessa utgångspunkter är det tre
frågeställningar som skall diskuteras:
▪ Hur såg de tongivande socialreformatorerna på de samhällsproblem
som framkallade ett behov av nya lösningar?
▪ Hur såg den infrastrukturella arenan ut som möjliggjorde diskussionen
om det sociala arbetet i Sverige? Vilka var aktörerna i diskussionen förutom
von Koch?
▪ Hur såg idéerna om socialt arbete ut? Vad avsåg von Koch, och den
grupp av socialreformatorer som han tillhörde, med socialt arbete? Vilka
uppgifter skulle det fylla?
Som allmän bakgrund används von Kochs skrifter och artiklar, bl.a.
manuskriptet ”Ur en socialarbetares liv” där han retrospektivt ger sin syn
på sin livsgärning i det sociala arbetets tjänst och en del andra texter av
von Koch (von Koch, 1907; 1925; 1931). Den främsta källan är dock
Social Tidskrift som kom ut åren 1901-1917. 2 Artiklar och notiser som
både har skrivits av von Koch själv och av andra medarbetare har använts.
Det fanns täta personliga kontakter i en ganska liten krets i huvudstaden
vid denna tid, ett nätverk som Lennart Lundquist (1997) kallar
2
Tidskriften lades ner 1917 av ekonomiska skäl.
117