25 år i täten - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Per Gunnar har i en intervju i Universitets personaltidning LUM hävdat, att hur ledarskapet tar form och ser ut är relativt; det är beroende av situationer och omvärlden och att han delvis därför inte själv haft någon direkt ledarfilosofi. Men tillit, enkelhet och direkta relationer till medarbetarna förefaller ändå ha varit hörnstenar i den sålunda ”obefintliga filosofin”. Enkelheten belyses också av hur prefektens tjänsterum sett ut d.v.s. tämligen oförändrat under alla åren av ledarskap. Väggarna har prytts av bokhyllor med i allt väsentligt böckerna från den tidigare rektorns Åke Elmérs tid och kompletterats med ett fåtal till synes provisoriskt placerade volymer av framför allt referenslitteratur för de pågående egna projekten. I stället är det andras till brädden fyllda bokhyllor av egna böcker som vid sidan av biblioteken ofta tjänat som låneunderlag. Har Du Janne eller Du Ove möjligen ett exemplar av den eller den boken? Inredningen på rummet har i övrigt karaktäriserats av ett spartanskt möblemang fjärran från dem som ibland ses som symboler för och förknippas med ett framgångsrikt chefskap i andra sammanhang. Kort sagt; ett vanligt arbetsrum fast lite större. Symboliska artefakter av detta slag skall naturligtvis inte övertolkas men de ger ändå, menar vi, en illustrativ bild av var tonvikten i frasen ”den förste bland gelikar” här har legat. Ledarrollerna Men om vi går bortom denna för varje organisation livsviktiga tillgänglighet, enkelhet och omutlighet; hur skall man karaktärisera hans gärning som prefekt? Vi menar– utan att resa anspråk på att vara heltäckande – att ett sätt kan vara att sammanfatta den med hjälp av organisationsforskaren Henry Mintzbergs analys av ledarroller. Denne talar om tio olika sådana vars huvudkategorier är interpersonella, informations- och beslutsroller. Som redan framhållits intar den interpersonella rollen en viktig funktion. PG har varit en galjonsfigur utåt, även om det naturligtvis tagit sin tid att växa in i den rollen. Med sin lite tillbakadragna profil har kanske inte anförarrollen varit den mest iögonfallande. Men i det mest betydelsefulla avseendet har han varit framgångsrik, nämligen att få verksamheten att fungera som ett integrerat helt genom att åstadkomma en anpassning mellan såväl Socialhögskolans som personalens behov. Trots ibland starkt isärgående uppfattningar inom organisationen har den utstakade kursen i stort förblivit gemensam. Genom sitt stora personlig kontaktnät utanför den egna verksamheten, framför allt inom universi- 7
tetsvärlden, har vidare hans roll som förbindelseled varit framträdande och viktig för ”Sopis”. PGs kontakter i den tidigare områdesstyrelsen, fakultetsnämndsplatsen, hans personligen goda relationer till enstaka viktiga beslutsfattare liksom hans nätverk av forskningskontakter utgör bara några exempel härpå. Hans Modig ger i sitt bidrag en bild av PGs arbete i den samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen från år 1993 och framåt. Vi känner där igen bilden av en effektiv och beslutsinriktad person, där de retoriska svängar som ibland kan utmärka sådana fora knappast sätts i högsätet. Inrättandet av socionomutbildningen i Helsingborg som bar PGs märke var uppenbarligen ett gott exempel på att snabba beslut också kan vara de riktiga. När det gäller informationen sitter prefekten i en unik sits, såväl som huvudmottagare, vidareförmedlare, tolkare av extern information, men också som förmedlare av information till omvärlden. Rollen som övervakare av informationen är sammansatt. Å ena sidan när det gäller orientering om vad som pågår inom organisationen ligger det i vad som inledningsvis sagts om synen på medarbetarna, att Per Gunnar inte kontrollerar utan hyser tillit till deras förmåga att efter eget skön sköta sina åligganden. Men han har ändå hållit sig väl underrättad om vad som pågår i undervisningen eller forskningen. Inga kursutvärderingar har t.ex. lagts till handlingarna innan han skärskådat dem. Å andra sidan, när det gäller den externa informationen har PG ofta reagerat omedelbart när det gäller att ur informationsfloden sålla och tolka tidens tecken. Det berörda snabba uppfattandet av möjligheterna att kompensera indragningen av en grundkursgrupp på sociala linjen med uppdragsutbildningar i mitten av 1980-talet belyser detta väl. Likaså har det fungerat smidigt när det har gällt att förmedla dessa externt givna signaler vidare ut i organisationen. Beträffande informationsflödet från centrum, vad som är på gång inom organisationen, har inte bilden varit lika entydig. Ibland har medarbetarna upplevt att institutionsstyrelsedialogen och informationen därifrån blivit selekterad och knapphändig. Mötena har karaktäriserats av snabbhet och effektivitet och istället har arbetsutskottet ibland uppfattats som den plats där den friare dialogen tagit form. Som talesman är det prefekten som förmedlar informationen till omvärlden. Detta har efter hand blivit lite av en specialitet för PG. Efter en aningen trög start har den ackumulerade mängden tidningsklipp som speglat aktiviteterna i verksamheten, presskonferenserna som PG hållit etc. vuxit till en ansenlig storlek. I beslutsrollerna och som entreprenören har PG inte framstått som drivande vad avser undervisningens innehåll. Kanske är detta delvis beroende på att Per Gunnar inte har sin egen ursprungliga disciplinära hem- 8
Page 1 and 2: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 3 and 4: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 6: Innehållsförteckning Ove Mallande
Page 9 and 10: hur dessa val i sin tur återverkar
Page 11: högskolan framåt i en många gån
Page 15 and 16: ala omsorgsutbildningen. Att PG och
Page 17 and 18: Naturligtvis är socialförsäkring
Page 19 and 20: de äldre behandlas också i vänbo
Page 22: Del 1 Personliga reflektioner 17
Page 25 and 26: Till förste innehavare av den nyin
Page 27 and 28: förre rektorn magnificus Philip Sa
Page 29 and 30: åt makroekonomi. Vi bortsåg från
Page 31 and 32: penningar för att av dem erhålla
Page 33 and 34: Referenser Bengtsson, F. G. (1938),
Page 35 and 36: erört hela universitetsvärlden, s
Page 37 and 38: tagit del av under min tid i kommit
Page 39 and 40: friheten - och en följd av att soc
Page 41 and 42: som utövas av forskningsledarna (p
Page 43 and 44: situation. På utbildningsdeparteme
Page 45 and 46: Vi var alltså några inom Samarbet
Page 47 and 48: Referenser Elmér, Å. (1991) Socio
Page 49 and 50: Mitt första intryck av PG PG Edeba
Page 51 and 52: Den svenska välfärden I efterhand
Page 53 and 54: Mun-mot-mun-metoden Det första år
Page 55 and 56: Dessutom hade jag ambition att hål
Page 57 and 58: trupp som vanligt (PG, Staffan och
Page 60 and 61: PG och samhällsvetenskapliga fakul
Page 62 and 63:
Institutionsstyrelsen och ledningsg
Page 64 and 65:
Socialhögskolan deltog i den utvä
Page 66 and 67:
Gör biblioteket någon skillnad? C
Page 68 and 69:
möjligheten att uppfylla intention
Page 70 and 71:
Vad gäller studenternas tillgång
Page 72:
Del 2 Vetenskapliga betraktelser 67
Page 75 and 76:
% hade utfästelser på under 30 %.
Page 77 and 78:
ur politisk synvinkel ofta aktualis
Page 79 and 80:
förening och dess krets av Bryggar
Page 81 and 82:
inga. Därför var Stockholmsbrygge
Page 83 and 84:
Intensifierad diskussion Pensionsfr
Page 85 and 86:
ningsproblematiken för bryggeriarb
Page 87 and 88:
Münchens Bryggeri Aktiebolag 1855-
Page 89 and 90:
Svenska pensionsreformer under 1900
Page 91 and 92:
Den del av 1913 års system som var
Page 93 and 94:
fick betala för att få igenom en
Page 95 and 96:
fonderade delen. Fördelningssystem
Page 97 and 98:
Public choice och de svenska pensio
Page 99 and 100:
kontraktet ska accepteras av komman
Page 101 and 102:
lingen. Vid hög tillväxt ger det
Page 103 and 104:
Kruse, A. (1994), ”The Pension Sy
Page 105 and 106:
förmåner: ”All benefit, all are
Page 107 and 108:
strukturen, vilka fått vittgående
Page 109 and 110:
20 procent fler barn. År 1880 var
Page 111 and 112:
Diagram 2: Åldersspecifik fruktsam
Page 113 and 114:
Samtidigt steg kostnaderna för bar
Page 115 and 116:
samhällets modernisering och de ra
Page 117 and 118:
Förutom att emigrationen kvantitat
Page 119 and 120:
Referenser Becker, G. A. (1981), Tr
Page 121 and 122:
vissa inblickar i hur det sociala a
Page 123 and 124:
fattigvårdsfolket som publicerade
Page 125 and 126:
diskussionen hade utländska föreb
Page 127 and 128:
flera nummer år 1911), ”Det friv
Page 129 and 130:
Målgrupper och sociala missförhå
Page 131 and 132:
arbetet skulle ske i första hand u
Page 133 and 134:
Att förena det förebyggande och a
Page 135 and 136:
talade om att behandlingen av olika
Page 137 and 138:
estämda anlag, klara insikter och
Page 139 and 140:
Etableringen av en diskurs om socia
Page 141 and 142:
åtgärder. Frågan har då fått e
Page 143 and 144:
Edebalk, P. G. (2003), ”Folkpensi
Page 145 and 146:
140
Page 147 and 148:
I den utvärdering som Statskontore
Page 149 and 150:
Samlat ansvar En av Välfärdspolit
Page 151 and 152:
på någon annan än den ”skyldig
Page 153 and 154:
De rehabiliterande insatserna funge
Page 155 and 156:
som ingen direkt rår över skall
Page 157 and 158:
marknaden (fattiga). Egna företaga
Page 159 and 160:
varje fall när det gäller sjukdom
Page 161 and 162:
Söderström, L, F. Andersson, P. G
Page 163 and 164:
ningen långsiktigt ökar i våra l
Page 165 and 166:
Island, 81.1 år i Norge, 81.0 år
Page 167 and 168:
förstärkts under de senaste decen
Page 169 and 170:
Invandringen innebär ett tillskott
Page 171 and 172:
Åtgärder för att minska de ekono
Page 173 and 174:
Relativt nytt i många länder är
Page 175 and 176:
170
Page 177 and 178:
teorier, det kan vara fenomenologis
Page 179 and 180:
i olika typer av relationer till va
Page 181 and 182:
vårdens individuella behovsprövni
Page 183 and 184:
diskussion. Men de flesta av de for
show all

25 år i täten - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?