25 år i täten - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Fattigvårdsfolket hugger i sten I sin kanske elegantaste uppsats, 'Fattigvårdsfolket och pensionsstriden' (1996, s69-82) visar P G Edebalk hur 'fattigvårdsfolket', ett betydelsefullt nätverk av filantroper och ämbetsmän vid och efter förra sekelskiftet lider en svår motgång. 'Fattigvårdsfolket' som bl.a. av Lennart Lundquist lyfts fram som en viktig påverkande kraft i hanteringen av den sociala frågan (Lundquist, 1997), misslyckades med sin kampanj mot folkpensionsförslaget 1912 – 1913. Denna grupp av representanter för Socialsveriges elit med den nämnde von Koch i spetsen bekämpade alla förslag om folkförsäkring och universell socialpolitik, och ville värna om fattigvårdens individuella behovsprövning och om fattigvården som folkuppfostrare. De ville gärna göra fattigvården bättre och modernare, men bekämpade alla förslag som byggde på rättigheter och allmän försäkring. Nu var detta ingenting särpräglat för 'fattigvårdsfolket' i just Sverige. De filantropiska fattigvårdsorganisationerna i många länder besjälades av samma anda. Ett exempel är de amerikanska välgörenhetsarbetarnas ovilja att åse hur klienterna lade undan pengar till begravnings- och olycksfallsförsäkringar: 'Why, then, the battle against industrial insurance? It was partly a matter of control; insurance monies escaped the monitoring web of charity workers By paying their premiums, the poor purchased their own version of a "good death", spending in ways that often violated middle class notions of a proper funeral. To the dismay of charity workers, insurance premiums were directly … converted into funeral fees… in some cases for an "imposing cortege" of carriages (including a special one to display flowers) and sometimes a band to head the procession. If any money was left, it went for mourning garments.' (Zelizer, 1994:181 efter Tilly 2002:155) Blåsorkestrar och sorgkläder, vilket slöseri, tycktes folkuppfostrarna mena, i USA som i Sverige. Inte bara generella åtgärder som barnbidrag och fria skolfrukostar skulle bekämpas, utan också sociala försäkringsformer, eftersom de just kunde ge kompensationsutfall som kom att gynna den ovärdige. Men i pensionsfrågan misslyckades dessa fattigvårdsideologer i allt väsentligt. En folkpensionsordning kom till stånd. 1913 infördes världens första allmänna pensionsförsäkring, den första i en rad svenska socialförsäkringsreformer. Varför? 'Det var en klassisk revirstrid. Det var en strid mellan gammalt och nytt där fattigvårdsfolket slogs för fattig- 175
vårdens individuella behovsprövning gentemot socialförsäkringens nyare rättighetsbegrepp' (Edebalk, 1996:71). Men varför förlorade fattigvårdsfolket den striden? Om jag nu har haft rätt hittills, skulle vi kunna förstå det genom att gå tillbaka till de sociala mekanismer som jag nämnde ovan. Dessutom, vi bör kunna finna dem i Edebalks korta uppsats! Till verket då. Edebalk börjar med en snabb bakgrundsteckning. Sverige utvecklades snabbt, industriarbetarklassen växte och hade genom framgångarna för svensk exportindustri nu förhållandevis höga löner. Landsbygdsbefolkningen var dock fortfarande i majoritet. Socialförsäkringssystemet var outvecklat, endast en frivillig sjukförsäkring med knappa statsbidrag hade kommit till. 1871 fattigvårdsförordning var den enda sociallagstiftningen. Sverige hade 2500 kommuner som hade stor frihet att utforma sin egen fattigvård. Någon 'rätt' till understöd fanns knappast, eftersom ingen besvärsrätt var stadgad. Den som uppbar understöd ställde sig under fattigvårdens husbonde- och målsmansrätt, och avstod sin rösträtt. Andelen äldre, även fattiga äldre, ökade snabbt. Dessa måste 'förlita sig på 1871 års förordning' (a.a. 70). När regeringen 1907 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheterna till 'ålderdomsförsäkring', hade man i den allmänna politiska debatten fört fram en rad argument för en pension. De gamla skulle kunna slippa den förödmjukelse som fattigprövningen innebar. Vuxna barn skulle befrias från underhållsskyldighet, vilket skulle vara ett viktigt steg för att mildra arbetarklassens stora missnöje med det sociala systemet. Andra påpekade vikten av att stävja den just då ökande emigrationen. Ännu viktigare var det kanske att fattigvården skulle avlastas en stor uppgift, som många uppfattade som en omöjlig ekonomisk börda för små fattiga kommuner. Ganska snart förstod utredarna att ett pensionsförsäkringssystem måste vara obligatoriskt. Erfarenheterna av de frivilliga systemen var dåliga. En helt skattefinansierad enhetspension kunde inte komma ifråga av finansiella skäl, om inte ersättningsnivåerna skulle bli så låga att hela poängen gick förlorad. I de 'Bismarckska' försäkringssystemen ingick en pension för alla anställda, finansierad med arbetsgivaravgifter, egenavgifter och statliga subventioner. Ett sådant system uteslöt fattiga bönder, torpare och hantverkare. Det skulle inte få tillräcklig omfattning för att vara effektivt i Sverige, och skulle dessutom kunna leda till att fattiga småföretagare tvingades betala arbetsgivaravgifter utan att själva få pension. 176
Page 1 and 2:
Meddelanden från Socialhögskolan
Page 3 and 4:
Meddelanden från Socialhögskolan
Page 6:
Innehållsförteckning Ove Mallande
Page 9 and 10:
hur dessa val i sin tur återverkar
Page 11 and 12:
högskolan framåt i en många gån
Page 13 and 14:
tetsvärlden, har vidare hans roll
Page 15 and 16:
ala omsorgsutbildningen. Att PG och
Page 17 and 18:
Naturligtvis är socialförsäkring
Page 19 and 20:
de äldre behandlas också i vänbo
Page 22:
Del 1 Personliga reflektioner 17
Page 25 and 26:
Till förste innehavare av den nyin
Page 27 and 28:
förre rektorn magnificus Philip Sa
Page 29 and 30:
åt makroekonomi. Vi bortsåg från
Page 31 and 32:
penningar för att av dem erhålla
Page 33 and 34:
Referenser Bengtsson, F. G. (1938),
Page 35 and 36:
erört hela universitetsvärlden, s
Page 37 and 38:
tagit del av under min tid i kommit
Page 39 and 40:
friheten - och en följd av att soc
Page 41 and 42:
som utövas av forskningsledarna (p
Page 43 and 44:
situation. På utbildningsdeparteme
Page 45 and 46:
Vi var alltså några inom Samarbet
Page 47 and 48:
Referenser Elmér, Å. (1991) Socio
Page 49 and 50:
Mitt första intryck av PG PG Edeba
Page 51 and 52:
Den svenska välfärden I efterhand
Page 53 and 54:
Mun-mot-mun-metoden Det första år
Page 55 and 56:
Dessutom hade jag ambition att hål
Page 57 and 58:
trupp som vanligt (PG, Staffan och
Page 60 and 61:
PG och samhällsvetenskapliga fakul
Page 62 and 63:
Institutionsstyrelsen och ledningsg
Page 64 and 65:
Socialhögskolan deltog i den utvä
Page 66 and 67:
Gör biblioteket någon skillnad? C
Page 68 and 69:
möjligheten att uppfylla intention
Page 70 and 71:
Vad gäller studenternas tillgång
Page 72:
Del 2 Vetenskapliga betraktelser 67
Page 75 and 76:
% hade utfästelser på under 30 %.
Page 77 and 78:
ur politisk synvinkel ofta aktualis
Page 79 and 80:
förening och dess krets av Bryggar
Page 81 and 82:
inga. Därför var Stockholmsbrygge
Page 83 and 84:
Intensifierad diskussion Pensionsfr
Page 85 and 86:
ningsproblematiken för bryggeriarb
Page 87 and 88:
Münchens Bryggeri Aktiebolag 1855-
Page 89 and 90:
Svenska pensionsreformer under 1900
Page 91 and 92:
Den del av 1913 års system som var
Page 93 and 94:
fick betala för att få igenom en
Page 95 and 96:
fonderade delen. Fördelningssystem
Page 97 and 98:
Public choice och de svenska pensio
Page 99 and 100:
kontraktet ska accepteras av komman
Page 101 and 102:
lingen. Vid hög tillväxt ger det
Page 103 and 104:
Kruse, A. (1994), ”The Pension Sy
Page 105 and 106:
förmåner: ”All benefit, all are
Page 107 and 108:
strukturen, vilka fått vittgående
Page 109 and 110:
20 procent fler barn. År 1880 var
Page 111 and 112:
Diagram 2: Åldersspecifik fruktsam
Page 113 and 114:
Samtidigt steg kostnaderna för bar
Page 115 and 116:
samhällets modernisering och de ra
Page 117 and 118:
Förutom att emigrationen kvantitat
Page 119 and 120:
Referenser Becker, G. A. (1981), Tr
Page 121 and 122:
vissa inblickar i hur det sociala a
Page 123 and 124:
fattigvårdsfolket som publicerade
Page 125 and 126:
diskussionen hade utländska föreb
Page 127 and 128:
flera nummer år 1911), ”Det friv
Page 129 and 130: Målgrupper och sociala missförhå
Page 131 and 132: arbetet skulle ske i första hand u
Page 133 and 134: Att förena det förebyggande och a
Page 135 and 136: talade om att behandlingen av olika
Page 137 and 138: estämda anlag, klara insikter och
Page 139 and 140: Etableringen av en diskurs om socia
Page 141 and 142: åtgärder. Frågan har då fått e
Page 143 and 144: Edebalk, P. G. (2003), ”Folkpensi
Page 145 and 146: 140
Page 147 and 148: I den utvärdering som Statskontore
Page 149 and 150: Samlat ansvar En av Välfärdspolit
Page 151 and 152: på någon annan än den ”skyldig
Page 153 and 154: De rehabiliterande insatserna funge
Page 155 and 156: som ingen direkt rår över skall
Page 157 and 158: marknaden (fattiga). Egna företaga
Page 159 and 160: varje fall när det gäller sjukdom
Page 161 and 162: Söderström, L, F. Andersson, P. G
Page 163 and 164: ningen långsiktigt ökar i våra l
Page 165 and 166: Island, 81.1 år i Norge, 81.0 år
Page 167 and 168: förstärkts under de senaste decen
Page 169 and 170: Invandringen innebär ett tillskott
Page 171 and 172: Åtgärder för att minska de ekono
Page 173 and 174: Relativt nytt i många länder är
Page 175 and 176: 170
Page 177 and 178: teorier, det kan vara fenomenologis
Page 179: i olika typer av relationer till va
Page 183 and 184: diskussion. Men de flesta av de for
show all

25 år i täten - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?