25 år i täten - Lunds universitet
25 år i täten - Lunds universitet
25 år i täten - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fonderade delen. Fördelningssystemet indexeras med lönetillväxten vilket<br />
gör systemet mer robust mot ekonomiska förändringar. Placeringar av<br />
medlen i den fonderade delen avgör individen själv. Hon kan välja<br />
mellan ett stort antal fonder på kapitalmarknaden. Pensionsförmånen<br />
bestäms, förutom av summa avgiftsinbetalningar och avkastningen på<br />
dessa, även av förväntad återstående livslängd, vilket innebär att det<br />
förväntade demografiska trycket delvis beaktas. Det finns ett antal brott<br />
på de ”raka rören” där det mest betydelsefulla är garantipensionen, som<br />
kan utgå utan några föregående avgiftsinbetalningar. Folkpensionen, lika<br />
för alla, är slopad och ersatt med denna garantipension, som prövas mot<br />
övrig allmän pension.<br />
Vad kan vi förvänta oss enligt Public choice?<br />
I Samuelsons artikel från 1958 visas, att det (implicita) sociala kontrakt<br />
mellan generationer som ett fördelningssystem är, givet vissa förutsättningar<br />
är en effektiv lösning på problemet att transferera resurser från<br />
yrkesverksamma <strong>år</strong> till <strong>år</strong> då arbetsförmågan försvunnit. Här visas också<br />
att avkastningen på avgiftsinbetalningarna blir lika med tillväxttakten.<br />
Problemet med hur ett sådant system politiskt skulle kunna införas eller<br />
upprätthållas diskuterar Samuelson emellertid inte.<br />
De politiska förutsättningarna diskuteras desto mer i en lång rad<br />
artiklar skrivna med Public choice-skolan som analytisk utgångspunkt.<br />
Huvudresultatet kan sammanfattas på följande sätt:<br />
I en demokrati med omröstningar och där beslut fattas med enkel majoritet<br />
kommer medianväljarens preferenser att fälla avgörandet. 8<br />
Browning (1975) visar att medianväljarsatsen innebär att fördelningssystem<br />
expanderar förbi sin optimala punkt. Optimum definieras utifrån<br />
ett livscykelperspektiv; den optimala omfattningen bestäms av den<br />
nyttomaximerande fördelningen av konsumtionen över livscykeln, dvs.<br />
den konsumtionsfördelning som den som har alla avgiftsbetalningar och<br />
alla förmåner framför sig väljer. Så snart man har lagt några avgifts<strong>år</strong><br />
bakom sig lönar det sig för individen att rösta för en expansion. Man<br />
slipper betala den höjda avgiften i ett antal <strong>år</strong> men f<strong>år</strong> den högre förmånen.<br />
Ju äldre man är desto starkare blir incitamenten att rösta för en<br />
expansion.<br />
8 Slutsatserna från den teoretiska analysen beror naturligtvis på vilka antaganden som görs, t.ex.<br />
vad gäller huruvida upprepade val är möjliga, vilken grad av altruism som antas, m.m. Se t.ex.<br />
Sjoblom (1985) och Galasso & Profeta (2002).<br />
90
Change language