25 år i täten - Lunds universitet
25 år i täten - Lunds universitet
25 år i täten - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
estämda anlag, klara insikter och en fullödig personlighet. Whitlock<br />
menade att det var sv<strong>år</strong>t att kräva, däremot krävdes specialisering och<br />
utbildning. Framför allt krävdes det insikt i de sociala problemen (SocT<br />
1910, s118-121).<br />
Detta är exempel på den ambivalens som fanns till att socialt arbete<br />
skulle bli ett yrke. Det fanns också en rädsla för att professionalisering<br />
skulle bädda för byråkrati och formalisering.<br />
Om det sociala arbetets ställning och problem<br />
I början av 1900-talet framhåller von Koch bristen på sociala arbetare:<br />
Så bristen på sociala arbetare i v<strong>år</strong>t land. Den gör sig kännbar<br />
dagligen och stundligen. Oerhörda sociala arbetsfält ligga obrukade<br />
därför att såningsmän och brukare saknas. De få, som ägna sig åt<br />
socialt arbete, måste dela upp sin kraft på otaliga håll. De bli själva<br />
öfveransträngda och otillfredsställda, och resultatet blir ofantligt<br />
sämre än om specialister i hvarje fall användes ( SocT 1905, s437).<br />
Också det sociala arbetets anseende behandlas – men här är inte<br />
uppfattningarna helt konsekventa över tid. Uppenbart är att begreppet<br />
"socialt arbete" och den verksamhet som CSA bedrev av allmänheten<br />
betraktades med skepsis i början av 1900-talet. Företeelserna sattes än i<br />
förbindelse med socialism och samhällsomstörtning, än med utopism.<br />
von Koch såg det som en mission att göra begreppet känt i vidare kretsar<br />
och han menade att de sociala arbetarna ofta var dåligt lönade av<br />
samhället:<br />
Det sociala arbetet erbjuder vidare inga ”karriärmöjligheter” – utom<br />
för en och annan ”streber”, som sl<strong>år</strong> sig på någon för ögonblicket<br />
populär fråga och utnyttjar den till egen fördel. Tvärtom är den<br />
”sociale arbetaren” utsatt för allehanda obehag och hinder; att han<br />
ständigt blir anklagad att vara socialist och samhällsfientlig, är ej det<br />
lägligaste. Värre är, att han beskylles för utopier, anses vara opraktisk<br />
och därför oanvändbar i det aktuella livets många viktiga företag,<br />
varför dessa till men för samhällets lugn och lycka alltjämt läggas i<br />
händerna på de egoistiska intressenas bärare. Ännu så länge saknar<br />
det sociala arbetet socialt anseende i v<strong>år</strong>t land! (SocT 1908, s156-<br />
157).<br />
132
Change language