25 år i täten - Lunds universitet

varje fall när det gäller sjukdomar som beror på arbetsmiljön, helt enkelt
genom att företag som gör sådana insatser ges rabatt på avgiften. 6
Det bör nu framhållas att Storbritannien också har låg sjukfrånvaro,
trots att man där inte har en lika långtgående samordning som i Danmark
och Tyskland. I Storbritanniens fall handlar det snarast om att
kontantersättningen är låg. Ersättningen från det offentliga systemet är
”flat rate” på relativt låg nivå, varför personer med lite högre inkomst får
vidkännas en kraftig inkomstminskning vid sjukdom. I någon mån kompenseras
dock detta av att man köper privata inkomstförsäkringar, både
individuellt och kollektivt.
I skenet av dessa resultat framstår den svenska diskussionen om hur
”ohälsotalet” skall kunna sänkas som ganska märklig. Antagandet att
sjukfrånvaron i långa stycken är ett arbetsmiljöproblem är gripen ur
luften. En politik som ändå bygger på detta antagande är farlig. Det är
risk att ökade bördor på de svenska arbetsgivarna enligt nederländsk
modell ger samma effekt som i Nederländerna, dvs. en uppdelning av
arbetsmarknaden i insiders och outsiders, utan att detta ger någon mer
påtaglig effekt på den totala sjukfrånvaron. Skall utländska förebilder
sökas, verkar det finnas mer att lära i Danmark och Tyskland.
Moral hazard
Avslutningsvis skall noteras att det sannolikt krävs ett betydande mått av
självrisk i den typ av sjukförsäkring som nu diskuteras. Som tidigare
påpekats kan självrisken introduceras genom att vissa skador helt utesluts
från försäkringen, eller genom att bara en del av skadan ersätts. Ersättningen
för inkomstbortfall kan vara mindre än 100 % och den vård och
rehabilitering som erbjuds kan erbjudas med viss avgift.
6
Vad gäller andra förebyggande insatser, exempelvis att minska rökningen, förefaller ingen av
de nämnda modellerna ha något försteg framför de andra. Det handlar då om hälsoupplysning,
tobaksskatter m.m. som beslutas i annan ordning.
154