25 år i täten - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Samarbetskommittén som stödjande nätverk Hittills har jag uppehållit mig vid de ämnen och arbetsuppgifter som Samarbetskommittén ägnat sig åt. Avslutningsvis vill jag anknyta till betydelsen av att ingå i det kollegiala sammanhang som Samarbetskommittén har inneburit. Jag hoppas att min framställning i någon mån har belyst hur kommittén varit en arena där olika argument har kunnat framföras, nyanseras och förfinas, där egna och gemensamma strategier har kunnat utarbetas och hjälp har stått att få i att orientera sig i ett snårigt system. Den typ av kollegialt ledarskap som prefekt- och studierektorsrollerna innebär har sina specifika problem som jag antydde inledningsvis. Oftast finns rollmodeller tillgängliga i form av företrädare som har kunnat visa lämpliga (eller olämpliga) sätt att gripa sig an arbetsuppgifterna. Det har inte varit helt lätt att använda sig av den typen av förebilder, eftersom de förändringar som skett under 1990-talet ställt institutionsledningarna inför delvis nya och utmanande arbetsuppgifter. Den ökade decentraliseringen har ökat arbetsbörda och ansvar. De snabba förändringarna i samhället ställer stora krav på en aktuell och omfattande omvärldsorientering samt förmåga att hantera denna information i förhållande till den egna verksamheten. Anläggningsytan mellan omvärlden och vår verksamhet har sannolikt vidgats och ställer ökade krav på relevans och kvalité i verksamheten. I Samarbetskommittén, där medlemmarna byts ut successivt, har det funnits stöd i form av mycket erfarna och kunniga kollegor som hanterar dagens problem. PG Edebalk och Inger Farm är lysande exempel och de har för mig stått för stabilitet och trygghet i verksamhet och yrkesroller. Men också nyare kollegor, som varit förvirrade och undrande inför den nya situation som de hamnat i, har inneburit stöd. Det är till hjälp att både få vägledning och konkret hjälp men också kunna se att den förvirring man själv känner är tämligen normal. Inte minst är det viktigt att kunna skratta och ha trevligt tillsammans! Genom att lära känna sina kollegor på det sätt som Samarbetskommittén har erbjudit, har det varit lätt att ta kontakt också mellan mötena. Det har funnits hjälp att reda ut kniviga problem eller att gemensamt ha en bevakning av viktiga skeenden. Ibland har det varit frågan om att få en uppmuntran som är svår att få på hemmaplan. Det har varit en förmån att få dela den här gemenskapen. 41
Referenser Elmér, Å. (1991) Socionomutbildningen i Sverige. I Nordisk socialt arbeid 1991 årgång 11, ss 31-40. Haikola, L. (1999), Att dirigera solister. Om ledning och ledarskap vid Lunds universitet. Lunds universitet: Utvärderingsenheten. Rapport nr 99:208. Högskoleverket (2003), Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R. Högskoleverket (2000), Utvärdering av socionomutbildningar. Högskoleverkets rapportserie 2000:6 R. Riksrevisionsverket (1976), Socionomutbildningen – revisionsrapport, Dnr 1975:271. SOU 1995:58, Kompetens och kunskapsutveckling – Om yrkesroller och arbetsfält inom socialtjänsten. Delbetänkande av Socialtjänstkommittén. Sunesson, S. (2003) Socialt arbete – en bakgrund till ett forskningsämne. I Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R. Minnesanteckningar från Samarbetskommittén för socionomutbildning i Sverige fr o m 1986 t o m 2002. Stadgar för Samarbetskommittén för socionomutbildning i Sverige antagna vid möte 2001-10-18—19, senare ratificerade av styrelserna vid respektive medlemsinstitution. 42
Page 1 and 2: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 3 and 4: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 6: Innehållsförteckning Ove Mallande
Page 9 and 10: hur dessa val i sin tur återverkar
Page 11 and 12: högskolan framåt i en många gån
Page 13 and 14: tetsvärlden, har vidare hans roll
Page 15 and 16: ala omsorgsutbildningen. Att PG och
Page 17 and 18: Naturligtvis är socialförsäkring
Page 19 and 20: de äldre behandlas också i vänbo
Page 22: Del 1 Personliga reflektioner 17
Page 25 and 26: Till förste innehavare av den nyin
Page 27 and 28: förre rektorn magnificus Philip Sa
Page 29 and 30: åt makroekonomi. Vi bortsåg från
Page 31 and 32: penningar för att av dem erhålla
Page 33 and 34: Referenser Bengtsson, F. G. (1938),
Page 35 and 36: erört hela universitetsvärlden, s
Page 37 and 38: tagit del av under min tid i kommit
Page 39 and 40: friheten - och en följd av att soc
Page 41 and 42: som utövas av forskningsledarna (p
Page 43 and 44: situation. På utbildningsdeparteme
Page 45: Vi var alltså några inom Samarbet
Page 49 and 50: Mitt första intryck av PG PG Edeba
Page 51 and 52: Den svenska välfärden I efterhand
Page 53 and 54: Mun-mot-mun-metoden Det första år
Page 55 and 56: Dessutom hade jag ambition att hål
Page 57 and 58: trupp som vanligt (PG, Staffan och
Page 60 and 61: PG och samhällsvetenskapliga fakul
Page 62 and 63: Institutionsstyrelsen och ledningsg
Page 64 and 65: Socialhögskolan deltog i den utvä
Page 66 and 67: Gör biblioteket någon skillnad? C
Page 68 and 69: möjligheten att uppfylla intention
Page 70 and 71: Vad gäller studenternas tillgång
Page 72: Del 2 Vetenskapliga betraktelser 67
Page 75 and 76: % hade utfästelser på under 30 %.
Page 77 and 78: ur politisk synvinkel ofta aktualis
Page 79 and 80: förening och dess krets av Bryggar
Page 81 and 82: inga. Därför var Stockholmsbrygge
Page 83 and 84: Intensifierad diskussion Pensionsfr
Page 85 and 86: ningsproblematiken för bryggeriarb
Page 87 and 88: Münchens Bryggeri Aktiebolag 1855-
Page 89 and 90: Svenska pensionsreformer under 1900
Page 91 and 92: Den del av 1913 års system som var
Page 93 and 94: fick betala för att få igenom en
Page 95 and 96: fonderade delen. Fördelningssystem
Page 97 and 98:
Public choice och de svenska pensio
Page 99 and 100:
kontraktet ska accepteras av komman
Page 101 and 102:
lingen. Vid hög tillväxt ger det
Page 103 and 104:
Kruse, A. (1994), ”The Pension Sy
Page 105 and 106:
förmåner: ”All benefit, all are
Page 107 and 108:
strukturen, vilka fått vittgående
Page 109 and 110:
20 procent fler barn. År 1880 var
Page 111 and 112:
Diagram 2: Åldersspecifik fruktsam
Page 113 and 114:
Samtidigt steg kostnaderna för bar
Page 115 and 116:
samhällets modernisering och de ra
Page 117 and 118:
Förutom att emigrationen kvantitat
Page 119 and 120:
Referenser Becker, G. A. (1981), Tr
Page 121 and 122:
vissa inblickar i hur det sociala a
Page 123 and 124:
fattigvårdsfolket som publicerade
Page 125 and 126:
diskussionen hade utländska föreb
Page 127 and 128:
flera nummer år 1911), ”Det friv
Page 129 and 130:
Målgrupper och sociala missförhå
Page 131 and 132:
arbetet skulle ske i första hand u
Page 133 and 134:
Att förena det förebyggande och a
Page 135 and 136:
talade om att behandlingen av olika
Page 137 and 138:
estämda anlag, klara insikter och
Page 139 and 140:
Etableringen av en diskurs om socia
Page 141 and 142:
åtgärder. Frågan har då fått e
Page 143 and 144:
Edebalk, P. G. (2003), ”Folkpensi
Page 145 and 146:
140
Page 147 and 148:
I den utvärdering som Statskontore
Page 149 and 150:
Samlat ansvar En av Välfärdspolit
Page 151 and 152:
på någon annan än den ”skyldig
Page 153 and 154:
De rehabiliterande insatserna funge
Page 155 and 156:
som ingen direkt rår över skall
Page 157 and 158:
marknaden (fattiga). Egna företaga
Page 159 and 160:
varje fall när det gäller sjukdom
Page 161 and 162:
Söderström, L, F. Andersson, P. G
Page 163 and 164:
ningen långsiktigt ökar i våra l
Page 165 and 166:
Island, 81.1 år i Norge, 81.0 år
Page 167 and 168:
förstärkts under de senaste decen
Page 169 and 170:
Invandringen innebär ett tillskott
Page 171 and 172:
Åtgärder för att minska de ekono
Page 173 and 174:
Relativt nytt i många länder är
Page 175 and 176:
170
Page 177 and 178:
teorier, det kan vara fenomenologis
Page 179 and 180:
i olika typer av relationer till va
Page 181 and 182:
vårdens individuella behovsprövni
Page 183 and 184:
diskussion. Men de flesta av de for
show all

25 år i täten - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?