25 år i täten - Lunds universitet

Detta betyder också att demografiska faktorer som befolkningens
ålderssammansättning och medianväljarens ålder är viktiga faktorer för
att förklara förändringar i ett pensionssystem. En åldrande befolkning
innebär att medianväljarens ålder ökar, vilket i sin tur betyder ett starkare
stöd för ett fördelningssystem och ett starkare stöd för en expansion av
systemet. Samtidigt innebär en åldrande befolkning att den avkastning
man får i systemet sjunker; avkastningen i ett fördelningssystem bestäms
av tillväxttakten, g, som bestäms av befolkningsutveckling (arbetsutbud)
och produktivitetsutvecklig. Men även om man får en lägre avkastning i
fördelningssystemet än vad man skulle fått i ett fonderat system kommer
en majoritet att rösta för fördelningssystemet. Ett fonderat system är
alternativet till ett fördelningssystem; avkastningen i ett sådant bestäms
av räntan på kapitalmarknaden, r. Även om g < r röstar en majoritet för
fördelningssystemet eftersom:
g(i) > r > g(j); där i = m, m+1, …D och j = 16 … m-1.
Dvs. alla som är m år eller äldre har en avkastning som är högre än marknadsräntan,
medan de som är yngre får en lägre avkastning.
Empiriska undersökningar ger stöd för public choice som en förklaring
till den expansion av pensionssystemen som skett inte bara i Sverige
utan i snart sagt samtliga industrialiserade länder som efter andra världskriget
i likhet med Sverige införde förmånsbestämda fördelningssystem.
Breyer & Craig (1997) studerar pensionssystem och pensionsutgifter i 20
OECD-länder vid fyra olika tillfällen under perioden 1960 till 1990. De
drar slutsatsen att:
”The most striking result … lies in the strong and significant positive
effect of median voter age on program size. … one year adds half a
percentage point to the GNP share of social security benefits.” (Breyer &
Craig, 1997 s 719)
Tabellini (2002) har som utgångspunkt att pensionssystem omfördelar
både inom och mellan generationer. Dessa hypoteser undersöks med
hjälp av tvärsnittsdata 1978-1982 för ett stort antal länder. Som förklarande
variabler har han dels andel av inkomsten före skatt som går till de
5 procenten med högst inkomst, dels andel av befolkningen över 65 år.
Båda dessa variabler visar sig vara starkt signifikanta. 9
9
Se även Galasso & Profeta (2002) för en genomgång av empiri på området. Även här får
public choice-skolan i huvudsak stöd av empirin.
91