RELATIVITETSTEORI - (TUTORIAL / F BORG) 1 ... - Saunalahti
RELATIVITETSTEORI - (TUTORIAL / F BORG) 1 ... - Saunalahti
RELATIVITETSTEORI - (TUTORIAL / F BORG) 1 ... - Saunalahti
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I avsnittet om det accelererande referenssystemet konstruerade vi ett<br />
koordinatsystem (x' 0 , x' 1 ) där koordinataxlarnas riktning varierade från punkt till punkt till<br />
skillnad från det globala inertiala referenssystemet R (Minkowski rummet). Invarianten<br />
(I) (x 1 (B) - x 1 (A)) 2 + (x 2 (B) - x 2 (A)) 2 + (x 3 (B) - x 3 (A)) 2 - (x 0 (B) - x 0 (A)) 2<br />
kan i allmänhet endast formuleras för infinitesimala intervaller dx'. Ifall vi insätter (62) i<br />
formen (dx1 ) 2 + (dx2 ) 2 + (dx3 ) 2 - (dx0 ) 2 erhåller vi i det accelererande referenssytemet<br />
formen (metriken)<br />
(68) ds 2 = -(1 + a x' 1 /c 2 ) 2 (dx' 0 ) 2 + (dx' 1 ) 2 + (dx' 2 ) 2 + (dx' 3 ) 2<br />
där ds 2 alltså betecknar "avståndet" mellan två infintesimalt närliggande punkter enligt<br />
Minkowski metriken. För det generella fallet (godtyckligt koordinatsystem) skriver vi<br />
metriken på formen<br />
(69) ds 2 = Σ gμν dx μ dx ν (summerat över μ ,ν = 0, 1, 2, 3)<br />
Uttrycket har följande betydelse. Om en kropp följer en bana x(λ) i rum-tiden kommer dess<br />
egentid Δτ för ett banavsnitt att ges genom<br />
(70) Δτ = ∫ √ -ds 2 = ∫ (−Σ gμν dx μ /dλ dx ν /dλ ) ½ dλ.<br />
I avsnittet om egentid och tvillingparadoxen observerade vi att egentiden var maximal för<br />
den kropp som ostörd följde en fri kropps bana mellan två rum-tids punkter A och B,<br />
medan en kropp som följde en "forcerad" bana mellan A och B hade ett mindre värde för<br />
sin egentid. Detta generaliseras till en allmän princip inom ART.<br />
Rörelsepostulat:<br />
♦ Fria partiklar följer en geodes i rum-tiden; dvs, en bana med maximal rum-tids längd<br />
(70) (egentid). I Newtons mekanik svarar detta postulat mot satsen att fria partiklar<br />
följer räta linjer med likformig hastighet.<br />
Hur skall man bestämma de metriska koefficienterna gμν(x) ? För det konstant<br />
accelererande referenssystemet beräknade vi dem genom transformationen till ett globalt<br />
inertialt referenssystem. Inom ART kan vi inte förutsätta något dylikt globalt referenssystem.<br />
Vidare, för det acclererande referenssystemet beror de metriska koefficienterna på<br />
accelerationen. Enligt Ekvivalensprincipen är acceleration lokalt fysikaliskt omöjligt att skilja<br />
från gravitationens verkan. Tanken är därför att anta att de metriska koefficenterna<br />
generellt bestäms av gravitationen. Eftersom det är mass(-energin) som är källan till<br />
gravitation är det närliggande att anta att det är mass-energin i universum som<br />
bestämmer metriken (70); dvs, rum-tids geometrin. Den allmänna relativitetsteorin ser<br />
följaktligen på rum-tiden som en dynamisk entitet.