RELATIVITETSTEORI - (TUTORIAL / F BORG) 1 ... - Saunalahti

Tallquist de fem sista sidorna åt relativitetsteorin, men presentationen tar inte fasta på
relativitetsprincipen, utan blir en omständig räkning utgående från Maxwells ekvationer, och
Lorentz transformationerna för vilka han inte ger någon härledning. Många levde förmodligen
i den föreställnngen, att det som verkar vara ett komplicerat problem också måste ha en
komplicerad lösning.
Aberrationen spökar också i en liten obskyr finsk skrift som jag en gång hittade på
ett antikvariat (A Kalaja, "Einsteinteorian perusteet - Kirjoitettu yliopistolliseksi
väitöskirjaksi", Kotka 1931). Einsteins teori anses av författaren vara "kaiken logillisen
ajattelimisen ulkopuolella". Jag hoppas uppsatsen aldrig blev godkänd i någon form;
författaren förstår uppenbarligen inte exv begreppet transformation (ett begrepp som är långt
ifrån trivialt, dock). Intressant är att läsa avsnittet om relativitetsteorin i den första upplagan
av Lennart Simons "Fysiikka" (WSOY 1946, s. 430-432), som blev grundläroboken i fysik
vid de finländska universiteten. Bland annat inför man den "relativitiska massan" mγ som
påstås följa från den allmänna relativitetsteorin, och man hänvisar i sammanhanget också till
de Sitters modell för ett slutet universum. En ganska konfys framställning. Den första
finländska monografin om relativitetsteorin torde vara astronomen G Järnefelts "Johdatus
Suhteellisuusteoriaan" (Otava 1954). Jämför också Hj Tallquists, "Teoreettinen Fysiikka I"
(1937). Filosofen E Kaila granskar relativitetsteorins betydelse i "Einstein-Minkowskin
invarianssiteoria" (Ajatus XXI, 1958). År 1963 utkom akademikern Rolf Nevanlinnas
"Suhteellisuusteorian Periaatteet" (WSOY 1963) baserad på föreläsningar från 1962 för en
bredare publik. Boken är mycket grundlig och insiktsfull - de första 127 sidorna går till att
diskutera geometrins grunder! (Utkom också på tyska som "Raum, Zeit und Relativität",
Stuttgart 1964, och på svenska.)
Einstein besökte aldrig Finland trots flitigt resande. I juli 1923 föreläste Einstein inför
en publik på 2000 personer i Jubileumshallen i Göteborg, vid stadens 300-års jubileum.
11.4 Realtivitetsteorins senare utveckling
"Man kan, som af det anförda framgår, icke påstå
att Einsteins och Minkowskis teorier blott vore
spekulationer 'ins Blaue hinein' utan kontakt med verkligheten.
Fastmer ge de experimentella resultaten dem ett icke
oväsentligt stöd, och däri ligger dessa teoriers
stora betydelse."
Gunnar Nordström, 1909.
Relativitetsteorin förblev en lång tid en hobby för matematiker och filosofer.
Situationen ändrades på 60-talet då man med hjälp av radar kunde probera dimensionerna i
solsystemet. Bland annat upptäckte man att radioekot från planeterna fördröjdes på ett sätt
som endast kunde förklaras med ART. År 1959 hade Rebka och Pound gjort sitt berömda
experiment som bekräftade den gravitationella rödförskjutningen. På 60-talet upptäckte man
också kvasarerna, enormt intensiva strålningskällor, vars enda möjliga förklaring tycks vara
en energimekanism baserad på svarta hålens gravitationskraft. Överhuvudtaget kan
astrofysiken sägas utgöra en av relativitetsteorins främsta användningsområden och
"laboratorium". Åren 1964-1975 brukar räknas som den teoretiska svarta hål forskningens