Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

2.91 Grov teoretisk
uppskattning av vattentätheten
i strålen på
olika avstånd från strålröret.
Konvinkeln
är 30° i samtliga fall.
I beräkningarna
har gravitationen
försummats.
Tak är ganska
opraktiska. De skyddar
från släckvatten precis
som om det vore regn.
der gör att släckkapaciteten minskar till noll eller nära noll.
Det krävs inte särskilt mycket för att störa en vattenstråle. En
rad med lastpallar är fullt tillräcklig för att helt reducera vattenstrålens
släckeffekt.
Samma ojämna vattenfördelning fås även från sprinklersystem.
I vissa fall kan delar av täckytan ligga helt i skuggan
och vattnet fördelas över resterande ytor i stället. (Walmsley,
2000) Detta är en av orsakerna till varför det normalt behövs
någon form av eftersläckning vid bränder som släckts eller
kontrollerats av ett sprinklersystem.
Beroende på strålens kastlängd och droppstorleksfördelning
har olika strålrör ett optimalt avstånd från branden. Ökat
avstånd till branden kräver längre kastlängd och med ökad
kastlängd förändras strålbilden. Om strålen idealiseras med
en kon och gravitationen försummas, kan medelflödet [l/m 2 s]
genom strålens tvärsnitt uppskattas geometriskt:
′′
=
π ⋅
126 vatten och andra släckmedel
( ( ) ) 2
tan α 2
q [l/s] vattenflöde ur strålröret
l [m] avstånd från strålröret
a [°] konvinkeln
Detta är ett mycket förenklat antagande, men det fyller ändå
sitt syfte. Av beräkningen framgår nämligen att medelflödet
blir omvänt proportionellt med kvadraten på avståndet från
strålröret.
Vid små avstånd mellan strålröret och branden blir vattentätheten
mångfalt större än den som krävs för släckning. Ju mer
strålen sluts, desto högre blir alltså vattentätheten, samtidigt
som täckningsytan minskar.