Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

innebär att gelen inte är självläkande. Har gelen förstörts, går
det åt mer skum för en nybildning.
Skumtypen kan användas mot de flesta bränslen, men
gelen bildas endast tillsammans med polära bränslen. Filmbildningen
sker även tillsammans med opolära bränslen.
Film­ och gelbildande skumvätskor ger utmärkt tung­ och
mellanskum. Däremot dränerar skum med fluortensider ut för
snabbt för att vara användbart vid framställning av lättskum.
En nackdel med film­ och gelbildande skumvätskor är att de är
dyrare i inköp än skumvätskor som inte är alkoholresistenta.
Fluor­polymer­detergentvätskor förkortas ibland AFFF­
AR och motsvarande beteckning för proteinbaserade skumvätskor
är FFFP­AR, där AR står för Alcohol Resistant. Andra
förkortningar förekommer också.
När en kommun tillsammans med ett oljebolag diskuterade hur en
släckinsats skulle kunna genomföras i en cisternpark, konstaterades
att det förvaras både polära och opolära bränslen i anläggningen.
Insatstiden är omkring 10 minuter för livräddningsinsatser och den
första kylningsinsatsen. Däremot tar det betydligt längre tid innan
en tillräckligt slagkraftig skuminsats kan organiseras. Det finns risk
för att heta metalldelar kommer att finnas i de brinnande bränsleytorna.
Valet föll därför på en proteinbaserad, film­ och gelbildande
skumvätska.
Bränslet avgör vilken skumvätska som är lämplig eller olämplig.
Bensin kan innehålla så mycket polära ämnen, till exempel
etanol, metanol, MTBE och IPA, att det krävs ett film­ och gelbildande
skum. De flesta skumvätsketyper kan användas på
bränslen med upp till ungefär 5 % andel polära vätskor. Med
ökad påföringshastighet kan de användas på bränslen med
upp till 10 % andel av polära vätskor. De film­ och gelbildande
skumvätskorna med 6 % inblandning klarar däremot obegränsad
inblandning av polära vätskor. Med endast 3 % dosering
klarar de dock ungefär samma halt polär vätska i bränslet
som övriga sorter.
skum 191