- Page 2 and 3:
Stefan SärdqviSt Vatten och andra
- Page 4 and 5:
Innehåll Förord 6 Inledning 7 Bok
- Page 6 and 7:
Pulvers begränsningar 254 Personsk
- Page 8 and 9:
Inledning Räddningstjänstens mand
- Page 10 and 11:
mindre och kapitlen om pulver och g
- Page 12 and 13:
eln har tre sidor: bränsle, syre o
- Page 14 and 15:
övertändning därmed förhindras
- Page 16 and 17:
1.6 Med vatten har strålföraren s
- Page 18 and 19:
Denna typ av tabeller kan vara olä
- Page 20 and 21:
Brandeffekt Nödvändig släckeffek
- Page 22 and 23:
änder i specifika objekt. En genom
- Page 24 and 25:
styrkan arbetar efter ett invant m
- Page 26 and 27:
dimensionerad. Märks ingen tydlig
- Page 28 and 29: lämplig i de flesta byggnader. Det
- Page 30 and 31: vattnet. Fördelen med detta är at
- Page 32 and 33: 21B 34B 55B 70B 89B 113B 144B 183B
- Page 34 and 35: Vatten Vatten har egenskaper som g
- Page 36 and 37: Om två kärl har olika form, men s
- Page 38 and 39: man hårt mot branden i inledningss
- Page 40 and 41: 1 2 ρ 1 ρ 2 + + ρ 1 = 2 + + ρ 2
- Page 42 and 43: en slangledning läggs i en slinga
- Page 44 and 45: spola rent ledningsnätet och därf
- Page 46 and 47: Fattningen på brandposten är olik
- Page 48 and 49: så behövs kan platser för motors
- Page 50 and 51: krävs för att kunna ge kontinuerl
- Page 52 and 53: tryck, men inte särskilt höga fl
- Page 54 and 55: Manometern visar pumpens utgående
- Page 56 and 57: utrustat med en fällbar hytt. Vatt
- Page 58 and 59: eller en sprinklerpump på en tryck
- Page 60 and 61: pumpkörning Principerna för anvä
- Page 62 and 63: Evakuering 1. Kontrollera skyddskl
- Page 64 and 65: ytterkant. Är denna liten, blir pu
- Page 66 and 67: ρ η = h [-] effektivitet P [W = N
- Page 68 and 69: Strömningsförluster i sugslangen
- Page 70 and 71: kavitation I centrum av pumphjulet
- Page 72 and 73: na från början. Om plattsugning
- Page 74 and 75: som har ett strålrör i änden. Ä
- Page 76 and 77: högtrycksslangens skruvkopplingar.
- Page 80 and 81: Veckad slang förvaras oftast i sla
- Page 82 and 83: tjänstens höjdfordon. Om så inte
- Page 84 and 85: Tyngden av en fylld slang gör det
- Page 86 and 87: från brandpost och en utgående ti
- Page 88 and 89: Bogserbara motorsprutor kan startas
- Page 90 and 91: strålrÖr Syftet med hela brandvat
- Page 92 and 93: avstängningsventil. Mynningens sto
- Page 94 and 95: 2.61 Olika typer av tallriksstrålr
- Page 96 and 97: Strålrör som bygger på principen
- Page 98 and 99: munstycksformeln Ekvationen kan fö
- Page 100 and 101: exempelvis lika och strålbilden se
- Page 102 and 103: eräkning av reaktionskrafter För
- Page 104 and 105: tensystemet. Den nedre begränsning
- Page 106 and 107: strålförare på en stege bringas
- Page 108 and 109: Flödet i brandslang är i stort se
- Page 110 and 111: k-värdet 48 · 10 -3 min 2 Pa/ l 2
- Page 112 and 113: Vid seriepumpning med två lika pum
- Page 114 and 115: Komponent k-faktor Ekvivalent slang
- Page 116 and 117: sig 10 m uppåt sjunker de acceptab
- Page 118 and 119: 3) Vid det tredje steget kopplar en
- Page 120 and 121: Pumpkurvan vid full gas för den sp
- Page 122 and 123: Vid en ladugårdsbrand används 300
- Page 124 and 125: = 7 8 ⋅ 0 36 α ⋅ 0 57 0 28 Med
- Page 126 and 127: Vattentäthet Vanligen eftersträva
- Page 128 and 129:
Om avståndet mellan strålröret o
- Page 130 and 131:
− ∑ ⋅ ⋅ ∑ ⋅ 1−e I vis
- Page 132 and 133:
strålrörsventilation En spridd st
- Page 134 and 135:
Vägg Larmklocka Till brandlarmscen
- Page 136 and 137:
Vid normala sprinklersystem, av de
- Page 138 and 139:
I en spraysprinkler studsar inte s
- Page 140 and 141:
ti-värde RTI-värdet, Response Tim
- Page 142 and 143:
Heta ytor Heta brandgaser Flammor B
- Page 144 and 145:
ning eller användningen av vatten
- Page 146 and 147:
tryckspump vara ett lämpligt verkt
- Page 148 and 149:
volymförändring vid brandgaskylni
- Page 150 and 151:
2.109 (ovan) Volymskillnaden i ett
- Page 152 and 153:
Vattendroppars fall och förångnin
- Page 154 and 155:
Volymsförändringen hos droppen ö
- Page 156 and 157:
förångning av större droppar I d
- Page 158 and 159:
Om brandgaserna inte är i rörelse
- Page 160 and 161:
funktionen hos brandavskiljande byg
- Page 162 and 163:
Den maximala kyleffekten på en yta
- Page 164 and 165:
400° 300° 200° De yttre delarna
- Page 166 and 167:
Vid en vindsbrand där taket ännu
- Page 168 and 169:
nets släckkapacitet utnyttjas bäs
- Page 170 and 171:
vatten 169
- Page 172 and 173:
andra samband för vattenåtgång D
- Page 174 and 175:
iskklass, normalt bostäder och off
- Page 176 and 177:
ytning från det ursprungliga brän
- Page 178 and 179:
Släckvatten in Dagvattennät 2.134
- Page 180 and 181:
egendomssKador aV Vatten Vid en min
- Page 182 and 183:
Skum Skum är ett av de vanligare s
- Page 184 and 185:
material som trä och den andra typ
- Page 186 and 187:
påverkas av vinden vid utomhusbruk
- Page 188 and 189:
Detergentskumvätska FP Filmbildare
- Page 190 and 191:
Skum Vattenfilm Brännbar vätska
- Page 192 and 193:
innebär att gelen inte är självl
- Page 194 and 195:
och/eller att den förlorar sin fun
- Page 196 and 197:
och inövad i en standardrutin. Ur
- Page 198 and 199:
Skumvätska Skumvätskepump Axel Va
- Page 200 and 201:
Skumtank Vattentank Pump nar rörli
- Page 202 and 203:
torn ger tyvärr rätt inblandning
- Page 204 and 205:
Användning av mellaninjektor inneb
- Page 206 and 207:
exempel 3 % av strypbrickans yta, s
- Page 208 and 209:
seriepumpning. Annars kommer skumbi
- Page 210 and 211:
om 2000-3000 l/min. En skumkanon ge
- Page 212 and 213:
Oaspirerat skum mot klass Bbränd
- Page 214 and 215:
Utloppsslang av cisternbränder beh
- Page 216 and 217:
är till det yttre korta och tjocka
- Page 218 and 219:
förbränningsmotor, kommer denna a
- Page 220 and 221:
skummet. Denna avskiljande effekt g
- Page 222 and 223:
Vid säkring av ej antända ytor av
- Page 224 and 225:
krävs för att släcka en specifik
- Page 226 and 227:
Samverkan på regional och nationel
- Page 228 and 229:
påFöringSteknik Vid all brandslä
- Page 230 and 231:
keinblandning. Dessutom styr varvta
- Page 232 and 233:
Vindriktning Likaså är återantä
- Page 234 and 235:
äddas. Det brinnande utrymmet, t.e
- Page 236 and 237:
slår fyra gånger fyllnadsvolymen,
- Page 238 and 239:
att frånluftsöppningarna räcker
- Page 240 and 241:
Rimligen blir skillnaden mellan ren
- Page 242 and 243:
inte används så att den slår sö
- Page 244 and 245:
heten anges exempelvis med vätskan
- Page 246 and 247:
används för att skapa skummet. Re
- Page 248 and 249:
av en positiv jon av natrium, kaliu
- Page 250 and 251:
är genom att släppa ut en puff av
- Page 252 and 253:
Renspolning eller täckning med sku
- Page 254 and 255:
Den laminära förbränningshastigh
- Page 256 and 257:
Pulvers miljöPåverkan Då pulver
- Page 258 and 259:
Rena ämnen Handelsnamn Kemisk bete
- Page 260 and 261:
tryckkondenseras i stället till v
- Page 262 and 263:
dessa. För förångningen åtgår
- Page 264 and 265:
5.8 Släckning av källarbrand med
- Page 266 and 267:
eräkning av nödvändig gasmängd
- Page 268 and 269:
mycket giftiga, men har uppmätts e
- Page 270 and 271:
gasernas skador På egendom En stor
- Page 272 and 273:
är bränsleytan (ytverkan). Dessut
- Page 274 and 275:
lägsta släckmedelskoncentration d
- Page 276 and 277:
Mängd metan i metan-inertgas luftb
- Page 278 and 279:
eräkning av brännbarhetsgränsen
- Page 280 and 281:
förBränningshastighet I en förbl
- Page 282 and 283:
mätning av förbränningshastighet
- Page 284 and 285:
helt rum skall skyddas, oberoende a
- Page 286 and 287:
teorier På molekylnivå De förenk
- Page 288 and 289:
Sedan tillfördes en rumstempererad
- Page 290 and 291:
Kemiskt aktiva släckmedel verkar g
- Page 292 and 293:
Bränsle manuell påverkan. I brän
- Page 294 and 295:
effektutveckling precis före släc
- Page 296 and 297:
propan som bränsle kan den beräkn
- Page 298 and 299:
ning om 2640 kW/m 2 . Om endast den
- Page 300 and 301:
Energi för förångning av bränsl
- Page 302 and 303:
Det förångade vattnet kommer att
- Page 304 and 305:
Samtidigt som materialet isolerar,
- Page 306 and 307:
Referenser AFS 1995:1, Rök- och ke
- Page 308 and 309:
Freeman, J. R. 1889, Experiments re
- Page 310 and 311:
Lundqvist, Annica, 1991, Brandsekti
- Page 312 and 313:
Rosander, Mats, 1990, ”En seg kam
- Page 314 and 315:
Tuovinen, Heimo, 1989, The Computer
- Page 316 and 317:
Q2 [W/m 2 ] värmeflöde, värmestr
- Page 318 and 319:
Höjdskillnader 112, 114 Indirekt p
- Page 320:
Bildförteckning Illustrationer sam