02.09.2013 Views

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

påFöringSteknik<br />

Vid all brandsläckning med skum beror släckresultatet av hur<br />

skummet påförs. Att utflytningen skall vara snabbare än nedbrytningen<br />

kan översättas i taktiska regler för skumsläckning.<br />

Riktas en tungskumstråle direkt ner i en brinnande vätskeyta,<br />

kommer bränsle att piskas upp <strong>och</strong> brandens intensitet<br />

att öka. Istället måste strålens anslagsenergi minskas <strong>och</strong> skummet<br />

påföras så mjukt som möjligt för att inte störa vätskeytan.<br />

Genom lång kastlängd splittras tungskummet av luftmotståndet<br />

<strong>och</strong> får regna ner över ytan, vilket i de allra flesta fall ger<br />

ett gott släckresultat. När en del av branden släckts av, måste<br />

strålföraren avancera för att kunna nå resten av branden. Då<br />

måste en annan teknik användas för att ge mjuk påföring.<br />

Strålen kan istället riktas ner i marken strax framför bränslepölen,<br />

så att skummet studsar på plats. Detta innebär att<br />

skumtalet ökar något av den extra bearbetningen vid studsen<br />

mot marken. Detta är därmed ett av de mest effektiva påföringssätten.<br />

Vid ytterligare avancemang, när strålföraren nått bränslekanten,<br />

är det lämpligt att i stället rikta strålen mot exempelvis<br />

en cisternyta eller vägg. Anslagsenergin tas upp när strålen<br />

träffar väggen, <strong>och</strong> skummet rinner stilla ner längs väggen <strong>och</strong><br />

ut över bränsleytan. Att rikta strålen mot en cisternyta är ofta<br />

lämpligt även i inledningen av ett angrepp. Då kyls ytan <strong>och</strong><br />

risken för besvärliga kantbränder minskar. Dessutom är det<br />

cisternen som behöver skyddas mot värmestrålningen. Detta<br />

är även orsaken till varför en skumkanon placeras i brinnande<br />

flygplans eller tankvagnars längdriktning. Tungskummet landar<br />

uppe på flygplanskroppen, eller tanken, <strong>och</strong> får rinna längs<br />

sidorna som därmed hålls kylda. Skummet når bränslet <strong>och</strong><br />

börjar släcka direkt under flygplanskroppen eller tanken, där<br />

det är svårast att komma åt med manuella strålar.<br />

Skumkanoner är ibland utrustade med spridare, två<br />

metallskivor som klämmer ihop skumstrålen <strong>och</strong> därmed tar<br />

upp en del av energin. Ibland används den engelska beteckningen<br />

flaps. Strålen splittras <strong>och</strong> får kortare kastlängd, en bredare<br />

<strong>och</strong> mjukare träffbild <strong>och</strong> bättre släckeffekt. Kanonens kastlängd<br />

kan därmed regleras utan att pumpens varvtal behöver ändras.<br />

Varvtalet styr ju inte bara munstyckstryck, utan även skumväts­<br />

skum 227

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!