Rosander, Mats, 1990, ”En seg kamp för rökdykarna”, Brand & Räddning, 8–9/90, sid 24–25. Rosander, Mats, 1997, Lättskumboken, Nordiska Räddningsförlaget AB. Rosander, Mats & Giselsson, Krister, 1993, Skumboken, Karlstad: Räddningsverket, U14392/93. Royer, Keith & Nelson, Floyd W. 1962, ”Using Water as an Extinguishing Agent, part 2 – Utilizing Heat”, Fire Engineering, vol. 115, Nov. 1962, sid <strong>10</strong>36–<strong>10</strong>37, <strong>10</strong>83. Räddningstjänst i siffror 98, 1999, Karlstad: Räddningsverket, I99074/99. Räddningstjänst under sträng kyla, 2001, Karlstad: Räddningsverket, R59225/01. Saso, Y. & Saito, N. & Iwata, Y, 1993, ”Scale effect on cup burner on flameextinguishing concentration”, Fire Technology, 1 quarter, 1993. SBF 120:5, Regler för automatisk vattensprinkleranläggning, 2001, Stockholm: Svenska Brandförsvarsföreningen Sjölin, Vilhelm, 1977, Brandvattentag <strong>och</strong> vattentransport med tankbilar i Västerås, Försvarets Forskningsanstalt, FOA rapport C 20207D6(A3). Skärsläckaren – tillkomst <strong>och</strong> utveckling, 2000, Karlstad: Räddningsverket, P21352/00. Släckmedel pulver, 1999, produktdata, AB Förenade Brandredskap. Spalding, D. B. 1955, Some Fundamentals of combustion, London: Butterworthy. SS 2840, Brandmateriel – Tryckslangar – Dimensioner, fordringar <strong>och</strong> provning, 1987, Svensk Standard, SIS – Standardiseringskommissionen i Sverige. SS 3496, Brandmateriel – Motorsprutor – Allmäna tekniska krav <strong>och</strong> provning, 1989, Svensk Standard, SIS – Standardiseringskommissionen i Sverige. SS 3500, Brandmateriel – Strålrör, 1987, Svensk Standard, SIS – Standardiseringskommissionen i Sverige. SS-EN 2, Brand <strong>och</strong> räddning – Klassificering av bränder, 1993, Svensk Standard, SIS – Standardiseringskommissionen i Sverige. SS-EN 3, Brand <strong>och</strong> räddning – Handbrandsläckare, 1996, Svensk Standard, SIS – Standardiseringen i Sverige. Starkströmsföreskrifterna, Föreskrifter <strong>och</strong> allmäna råd, 1999, Elsäkerhetsverket, ELSÄKFS 1999:5. referenser 311
312 vatten <strong>och</strong> <strong>andra</strong> <strong>släckmedel</strong> Storskalig oljebrandsläckning Grundkurs, 2001, Karlstad: Räddningsverket, R40244/01. Stridsman, Daniel & Andersson, Jörgen & Svedung, Inge, 1999, Effekter av släckvatten, Karlstad: Räddningsverket, P21198/97. Svensson, Stefan, 1999, Räddningstaktiska grunder, Förslag till definitioner <strong>och</strong> kommentarer därtill, Karlstad: Räddningsverket, P21291/99. Svensson, Stefan, 2000, Brandgasventilation, Karlstad: Räddningsverket, U30602/00. Särdqvist, Stefan, 1996, An Engineering Approach to Fire Fighting Tactics, Lund: Dept. of Fire Safety Engineering, Lund University Report <strong>10</strong>14. Särdqvist, Stefan, 1998, Djupanalys av tre storbränder, Lund: Department of Fire Safety Engineering, Lund University, Sweden, Report 3096. Särdqvist, Stefan, 1999, ”Fire Brigade Use of Water”, Interflam ’99, Proceedings of the eighth international conference, Interscience communications, London, 1999, sid 675–683. (även i Särdqvist, 2000) Särdqvist, Stefan, 2000, Demand for Extinguishing Media in Manual Fire Fighting, Lund: Dept. of Fire Safety Engineering, Lund University Report <strong>10</strong>21. Särdqvist, Stefan & Holmstedt, Göran, 2000, ”Correlation Between Firefighting Operation and Fire Area: Analysis of Statistics”, Fire Technology, vol 36, nr 2, 2000, sid <strong>10</strong>9–130. (även i Särdqvist, 2000) Särdqvist, Stefan & Holmstedt, Göran, 2001 ”Water for Manual Fire Suppression”, Journal of Fire Protection Engineering, vol 11, nr 4, 2001. (även i Särdqvist, 2000) Test av bärbara motorsprutor, 1999, Karlstad: Räddningsverket, P21281/99. The Mechanism of Extinguishment of Fire by Finely Divided Water, 1955, The National Board of Fire Underwriters, NBFU research report No. <strong>10</strong>, 1955. Titus, John J. 1995, ”Hydraulics”, The SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, Ed. Philip J. DiNenno, 2nd edition, Society of Fire Protection Engineering, USA, sid 4–31 – 4–55. Tryckfall i Setex brandslang, 1995, Skene: LA 950829, Svebab, Svenska Brandslangfabriken AB.
- Page 2 and 3:
Stefan SärdqviSt Vatten och andra
- Page 4 and 5:
Innehåll Förord 6 Inledning 7 Bok
- Page 6 and 7:
Pulvers begränsningar 254 Personsk
- Page 8 and 9:
Inledning Räddningstjänstens mand
- Page 10 and 11:
mindre och kapitlen om pulver och g
- Page 12 and 13:
eln har tre sidor: bränsle, syre o
- Page 14 and 15:
övertändning därmed förhindras
- Page 16 and 17:
1.6 Med vatten har strålföraren s
- Page 18 and 19:
Denna typ av tabeller kan vara olä
- Page 20 and 21:
Brandeffekt Nödvändig släckeffek
- Page 22 and 23:
änder i specifika objekt. En genom
- Page 24 and 25:
styrkan arbetar efter ett invant m
- Page 26 and 27:
dimensionerad. Märks ingen tydlig
- Page 28 and 29:
lämplig i de flesta byggnader. Det
- Page 30 and 31:
vattnet. Fördelen med detta är at
- Page 32 and 33:
21B 34B 55B 70B 89B 113B 144B 183B
- Page 34 and 35:
Vatten Vatten har egenskaper som g
- Page 36 and 37:
Om två kärl har olika form, men s
- Page 38 and 39:
man hårt mot branden i inledningss
- Page 40 and 41:
1 2 ρ 1 ρ 2 + + ρ 1 = 2 + + ρ 2
- Page 42 and 43:
en slangledning läggs i en slinga
- Page 44 and 45:
spola rent ledningsnätet och därf
- Page 46 and 47:
Fattningen på brandposten är olik
- Page 48 and 49:
så behövs kan platser för motors
- Page 50 and 51:
krävs för att kunna ge kontinuerl
- Page 52 and 53:
tryck, men inte särskilt höga fl
- Page 54 and 55:
Manometern visar pumpens utgående
- Page 56 and 57:
utrustat med en fällbar hytt. Vatt
- Page 58 and 59:
eller en sprinklerpump på en tryck
- Page 60 and 61:
pumpkörning Principerna för anvä
- Page 62 and 63:
Evakuering 1. Kontrollera skyddskl
- Page 64 and 65:
ytterkant. Är denna liten, blir pu
- Page 66 and 67:
ρ η = h [-] effektivitet P [W = N
- Page 68 and 69:
Strömningsförluster i sugslangen
- Page 70 and 71:
kavitation I centrum av pumphjulet
- Page 72 and 73:
na från början. Om plattsugning
- Page 74 and 75:
som har ett strålrör i änden. Ä
- Page 76 and 77:
högtrycksslangens skruvkopplingar.
- Page 78 and 79:
Täcklock bör användas till alla
- Page 80 and 81:
Veckad slang förvaras oftast i sla
- Page 82 and 83:
tjänstens höjdfordon. Om så inte
- Page 84 and 85:
Tyngden av en fylld slang gör det
- Page 86 and 87:
från brandpost och en utgående ti
- Page 88 and 89:
Bogserbara motorsprutor kan startas
- Page 90 and 91:
strålrÖr Syftet med hela brandvat
- Page 92 and 93:
avstängningsventil. Mynningens sto
- Page 94 and 95:
2.61 Olika typer av tallriksstrålr
- Page 96 and 97:
Strålrör som bygger på principen
- Page 98 and 99:
munstycksformeln Ekvationen kan fö
- Page 100 and 101:
exempelvis lika och strålbilden se
- Page 102 and 103:
eräkning av reaktionskrafter För
- Page 104 and 105:
tensystemet. Den nedre begränsning
- Page 106 and 107:
strålförare på en stege bringas
- Page 108 and 109:
Flödet i brandslang är i stort se
- Page 110 and 111:
k-värdet 48 · 10 -3 min 2 Pa/ l 2
- Page 112 and 113:
Vid seriepumpning med två lika pum
- Page 114 and 115:
Komponent k-faktor Ekvivalent slang
- Page 116 and 117:
sig 10 m uppåt sjunker de acceptab
- Page 118 and 119:
3) Vid det tredje steget kopplar en
- Page 120 and 121:
Pumpkurvan vid full gas för den sp
- Page 122 and 123:
Vid en ladugårdsbrand används 300
- Page 124 and 125:
= 7 8 ⋅ 0 36 α ⋅ 0 57 0 28 Med
- Page 126 and 127:
Vattentäthet Vanligen eftersträva
- Page 128 and 129:
Om avståndet mellan strålröret o
- Page 130 and 131:
− ∑ ⋅ ⋅ ∑ ⋅ 1−e I vis
- Page 132 and 133:
strålrörsventilation En spridd st
- Page 134 and 135:
Vägg Larmklocka Till brandlarmscen
- Page 136 and 137:
Vid normala sprinklersystem, av de
- Page 138 and 139:
I en spraysprinkler studsar inte s
- Page 140 and 141:
ti-värde RTI-värdet, Response Tim
- Page 142 and 143:
Heta ytor Heta brandgaser Flammor B
- Page 144 and 145:
ning eller användningen av vatten
- Page 146 and 147:
tryckspump vara ett lämpligt verkt
- Page 148 and 149:
volymförändring vid brandgaskylni
- Page 150 and 151:
2.109 (ovan) Volymskillnaden i ett
- Page 152 and 153:
Vattendroppars fall och förångnin
- Page 154 and 155:
Volymsförändringen hos droppen ö
- Page 156 and 157:
förångning av större droppar I d
- Page 158 and 159:
Om brandgaserna inte är i rörelse
- Page 160 and 161:
funktionen hos brandavskiljande byg
- Page 162 and 163:
Den maximala kyleffekten på en yta
- Page 164 and 165:
400° 300° 200° De yttre delarna
- Page 166 and 167:
Vid en vindsbrand där taket ännu
- Page 168 and 169:
nets släckkapacitet utnyttjas bäs
- Page 170 and 171:
vatten 169
- Page 172 and 173:
andra samband för vattenåtgång D
- Page 174 and 175:
iskklass, normalt bostäder och off
- Page 176 and 177:
ytning från det ursprungliga brän
- Page 178 and 179:
Släckvatten in Dagvattennät 2.134
- Page 180 and 181:
egendomssKador aV Vatten Vid en min
- Page 182 and 183:
Skum Skum är ett av de vanligare s
- Page 184 and 185:
material som trä och den andra typ
- Page 186 and 187:
påverkas av vinden vid utomhusbruk
- Page 188 and 189:
Detergentskumvätska FP Filmbildare
- Page 190 and 191:
Skum Vattenfilm Brännbar vätska
- Page 192 and 193:
innebär att gelen inte är självl
- Page 194 and 195:
och/eller att den förlorar sin fun
- Page 196 and 197:
och inövad i en standardrutin. Ur
- Page 198 and 199:
Skumvätska Skumvätskepump Axel Va
- Page 200 and 201:
Skumtank Vattentank Pump nar rörli
- Page 202 and 203:
torn ger tyvärr rätt inblandning
- Page 204 and 205:
Användning av mellaninjektor inneb
- Page 206 and 207:
exempel 3 % av strypbrickans yta, s
- Page 208 and 209:
seriepumpning. Annars kommer skumbi
- Page 210 and 211:
om 2000-3000 l/min. En skumkanon ge
- Page 212 and 213:
Oaspirerat skum mot klass Bbränd
- Page 214 and 215:
Utloppsslang av cisternbränder beh
- Page 216 and 217:
är till det yttre korta och tjocka
- Page 218 and 219:
förbränningsmotor, kommer denna a
- Page 220 and 221:
skummet. Denna avskiljande effekt g
- Page 222 and 223:
Vid säkring av ej antända ytor av
- Page 224 and 225:
krävs för att släcka en specifik
- Page 226 and 227:
Samverkan på regional och nationel
- Page 228 and 229:
påFöringSteknik Vid all brandslä
- Page 230 and 231:
keinblandning. Dessutom styr varvta
- Page 232 and 233:
Vindriktning Likaså är återantä
- Page 234 and 235:
äddas. Det brinnande utrymmet, t.e
- Page 236 and 237:
slår fyra gånger fyllnadsvolymen,
- Page 238 and 239:
att frånluftsöppningarna räcker
- Page 240 and 241:
Rimligen blir skillnaden mellan ren
- Page 242 and 243:
inte används så att den slår sö
- Page 244 and 245:
heten anges exempelvis med vätskan
- Page 246 and 247:
används för att skapa skummet. Re
- Page 248 and 249:
av en positiv jon av natrium, kaliu
- Page 250 and 251:
är genom att släppa ut en puff av
- Page 252 and 253:
Renspolning eller täckning med sku
- Page 254 and 255:
Den laminära förbränningshastigh
- Page 256 and 257:
Pulvers miljöPåverkan Då pulver
- Page 258 and 259:
Rena ämnen Handelsnamn Kemisk bete
- Page 260 and 261:
tryckkondenseras i stället till v
- Page 262 and 263: dessa. För förångningen åtgår
- Page 264 and 265: 5.8 Släckning av källarbrand med
- Page 266 and 267: eräkning av nödvändig gasmängd
- Page 268 and 269: mycket giftiga, men har uppmätts e
- Page 270 and 271: gasernas skador På egendom En stor
- Page 272 and 273: är bränsleytan (ytverkan). Dessut
- Page 274 and 275: lägsta släckmedelskoncentration d
- Page 276 and 277: Mängd metan i metan-inertgas luftb
- Page 278 and 279: eräkning av brännbarhetsgränsen
- Page 280 and 281: förBränningshastighet I en förbl
- Page 282 and 283: mätning av förbränningshastighet
- Page 284 and 285: helt rum skall skyddas, oberoende a
- Page 286 and 287: teorier På molekylnivå De förenk
- Page 288 and 289: Sedan tillfördes en rumstempererad
- Page 290 and 291: Kemiskt aktiva släckmedel verkar g
- Page 292 and 293: Bränsle manuell påverkan. I brän
- Page 294 and 295: effektutveckling precis före släc
- Page 296 and 297: propan som bränsle kan den beräkn
- Page 298 and 299: ning om 2640 kW/m 2 . Om endast den
- Page 300 and 301: Energi för förångning av bränsl
- Page 302 and 303: Det förångade vattnet kommer att
- Page 304 and 305: Samtidigt som materialet isolerar,
- Page 306 and 307: Referenser AFS 1995:1, Rök- och ke
- Page 308 and 309: Freeman, J. R. 1889, Experiments re
- Page 310 and 311: Lundqvist, Annica, 1991, Brandsekti
- Page 314 and 315: Tuovinen, Heimo, 1989, The Computer
- Page 316 and 317: Q2 [W/m 2 ] värmeflöde, värmestr
- Page 318 and 319: Höjdskillnader 112, 114 Indirekt p
- Page 320: Bildförteckning Illustrationer sam