Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

tryck, men inte särskilt höga flöden. Kolvpumpen passade
utmärkt för handkraft eller tillsammans med en ångmaskin
på grund av sitt fram­ och tillbakagående rörelsemönster.
Sedan motoriseringen av räddningstjänsten är i stort sett
alla pumpar som används i brandsläckningssammanhang
av centrifugaltyp. Denna typ av pump passar bra till el­ och
explosionsmotorernas roterande rörelse. Centrifugalpumpen
har fördelen att strömningen inte är tvingad, utan det är en
öppen förbindelse genom hela pumpen. Pumpen kan då köras
mot stängd ventil och det går därmed att ha tryck vid strålröret
utan att detta är öppet. (Renning, 1970)
Centrifugalpumpens två huvuddelar är pumphuset och
pumphjulet. Pumphjulet är monterat på en axel som är ansluten
till en motor via en koppling. Då pumphjulet snurrar, pressas
vattnet utåt och ett undertryck bildas mitt i pumphjulet,
där tilloppsledningen placerats. Vatten kan strömma till och
därmed utjämnas trycket. Löphjul är en annan benämning
på pumphjulet.
Runt pumphjulet sitter en ledskena, som gör att utrymmet
mellan pumphjulet och pumphusets vägg långsamt ökar
och styr över vattnet i en diffusor. Vattnet strömmar från ett
område där hastigheten är mycket hög, ut i diffusorn som
har ett större tvärsnitt. Hastigheten minskar då och rörelseenergin
omvandlas till stor del till tryckenergi. Vattnet samlas
ihop och leds via ett rör till tryckuttagen.
2.15 Centrifugalpumpens
arbetsprincip.
vatten 51