Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

22 vatten och andra släckmedel
motorspruta av vardera klassen 1 och 2, en 500 l vattentank och två
fordon med släp. Slangen bestod av 950 m 76 mm slang, 400 m 63
mm och 600 m 38 mm slang. Armaturen utgjordes av 3 grenrör och
4 mindre och 3 större strålrör. Två tryckluftsapparater, en isborr,
två bårar och två samaritväskor kompletterade utrustningen.
Med detta skulle brandgruppen omedelbart efter ankomst till
skadeområde kunna utföra brandbekämpning med medfört
vatten och inom 15 minuter efter ankomst kunna svara för
egen vattenförsörjning från vattentag på upp till 600 m från
brandplats. Gruppen skulle dessutom kunna upprätta en 100 m
lång begränsningslinje upp till 400 m från vattentag och kunna
bekämpa punktbränder 600 m från vattentag. Gruppen skulle dessutom
kunna utföra insats i slutna utrymmen, ge första hjälpen och
transportera skadade till uppsamlingsplats.
En s.k. vattengrupp slang bestod av fyra personer. Utrustningen
utgjordes av två slangbilar och en klass 3­spruta. De hade 1000 m
110 mm slang och 300 m 76 mm slang. Övrig utrustning bestod
av 3 grenrör för 110 mm slang, två radioapparater, en strålkastare
och en isborr. Med detta skulle vattengruppen inom 15 minuter
efter ankomst kunna börja seriepumpning tillsammans med två
brandgrupper. Inom 8 timmar skulle den kunna återfylla en 400 m 3
branddamm från ett vattentag högst 1000 m från branddammen.
Gruppen skulle också kunna ge första hjälpen åt skadade.
Dessa exempel talar om vad styrkan skall klara av oberoende
av branden. Om resonemanget vidareutvecklas kan styrkans
kapacitet ställas emot brandens storlek. Brandens storlek kan
exempelvis uttryckas som effektutveckling (MW) eller som
mängd bränsle som brinner per tidsenhet (g/s). Denna kan
ställas i relation till hur stor mängd släckmedel som behövs.
Då fås en antydan om hur stora släckresurser som behövs till
bränder av olika storlek. Det ger ett bättre underlag till att
bedöma insatsstyrkors storlek och nödvändiga resurser vid
brand i olika objekt.
släckinsatsens planering
När en släckinsats sätts igång, måste räddningsledaren ha en
plan för hur insatsen är tänkt att fungera. I vissa fall är planen
outtalad, ofta på grund av att situationen är välbekant och att