Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

More documents

Recommendations

Info

ytning från det ursprungliga bränslet till mer eller mindre rent sot. De ämnen som tvättas ur brandgaserna tillhör denna kategori. Vattnet kan också innehålla varierande mängder av ämnen som funnits på brandplatsen sedan tidigare och som inte deltagit i branden. Vid släckningen tvättas de ut och följer med släckvattnet. Slutligen kan ämnen ha tillsatts i samband med släckinsatsen, exempelvis skumvätska. Förekomsten av främmande ämnen i spillvattnet styrs av hur vattnet använts. Vatten som används endast för kylning av hotade konstruktioner, kommer endast att innehålla ämnen som fanns på platsen från början och som tvättas ut. Vid tillsats av skumvätska i släckvattnet förbättras den urtvättande förmågan och föroreningsgraden ökar. Vatten som används mot själva branden eller för att tvätta ur brandgaser får ett betydande tillskott av restprodukter från branden och även här kan lösligheten för föroreningar öka vid tillsats av skumvätska. Spillvattnet innehåller i stort sett alla kända föroreningar. En innehållsförteckning över spillvattnets sammansättning blir därmed ointressant. Vet man vad som brinner, kan man förutsäga vilka ämnen som kommer att bildas och därmed vad som bör mätas för specifika ämnen, t.ex. phvärdet. Sådana val bör göras vid insatsplanering. Vid en brand i gamla bilbatterier i Landskrona 2001 användes stora mängder släckvatten. Berget av batterier var så stort att släckvattnet hade låg effekt. Däremot kunde i efterhand konstateras att släckvattnet tvättade ut batterisyran effektivt, då pH-värdet sjönk så lågt som till 1,9. Den slutliga släckningen gjordes genom att batterihögen täcktes med sand. (Lundmark, 2001) För att kunna bedöma skadans omfattning och varaktighet används begreppen akuttoxicitet, nedbrytningsförmåga och bioackumulering. De handlar om hur giftigt ett ämne är på kort sikt, hur lätt det försvinner ur systemet och om det kan samlas någonstans. Generella parametrar som kan vara intressanta är förekomst av fast eller flytande material som inte löst sig i vattnet, färgförändringar, pHvärde, konduktivitet, syrgaskoncen vatten 175
176 vatten och andra släckmedel tration, vilka alla kan mätas på plats. Parametrar som kräver ett par dagars analystid är exempelvis halterna av partiklar, kväve, fosfor och organiskt bundet kol, samt den kemiska och biologiska syreförbrukande förmågan. Då vatten är oförstörbart, liksom all annan materia, kan mängden spillvatten uppskattas genom att den vattenmängd som tillförs branden jämförs med den som förångas. Normalt används mycket mer vatten än vad som förångas. Återstoden kommer att bli spillvatten. Spillvattnet måste ta vägen någonstans. Vatten som lämnar brandplatsen kan rinna ut i avloppet för vidare transport till reningsverket eller via dagvattenledningen. Dagvattenledningen kan antingen, vilket är viktigt att ta reda på i förväg, gå till reningsverket eller till något vattendrag. Om vattnet rinner längs marken kan vattendrag nås även denna väg. Vatten kan dessutom infiltreras i marken, antingen utanför byggnaden eller genom otätheter i källaren. På grund av att vattnet måste ta vägen någonstans är det i allmänhet bäst om den totala mängden vatten kan hållas nere. Spillvatten på en brandplats är ett tecken på räddningstjänstens ineffektivitet. Effekten av släckvattnet avgör resultatet av insatsen, inte det producerade vattenflödet. Förorenat vatten är bäst att försöka hålla kvar på brandplatsen i en i förväg anordnad uppsamlingsanordning. En kemisk industri kan exempelvis byggas så att byggnaden själv fungerar som en invallning. Det går även att anordna provisoriska invallningar med sand, fyllda brandslangar eller på andra sätt. Om en bassäng används för att samla upp vattnet och om det uppsamlade vattnet är någorlunda rent, framförallt med hänsyn till mängden skräp och partiklar, kan det i många fall vara värt att överväga återanvändning av vattnet. Då minskar den totala volymen spillvatten och med den minskar problemen med omhändertagande. Det är alltid bäst att försöka hålla föroreningarna så samlade och koncentrerade som möjligt på en skadeplats. Om det inte går att samla in vattnet, går det ofta att fördröja dess spridning eller styra dess väg. Ett flöde som är för stort för reningsverket att ta hand om, är kanske möjligt att hantera om utsläppet sprids ut över tiden. Genom att täta en dagvatten
Page 2 and 3:
Stefan SärdqviSt Vatten och andra
Page 4 and 5:
Innehåll Förord 6 Inledning 7 Bok
Page 6 and 7:
Pulvers begränsningar 254 Personsk
Page 8 and 9:
Inledning Räddningstjänstens mand
Page 10 and 11:
mindre och kapitlen om pulver och g
Page 12 and 13:
eln har tre sidor: bränsle, syre o
Page 14 and 15:
övertändning därmed förhindras
Page 16 and 17:
1.6 Med vatten har strålföraren s
Page 18 and 19:
Denna typ av tabeller kan vara olä
Page 20 and 21:
Brandeffekt Nödvändig släckeffek
Page 22 and 23:
änder i specifika objekt. En genom
Page 24 and 25:
styrkan arbetar efter ett invant m
Page 26 and 27:
dimensionerad. Märks ingen tydlig
Page 28 and 29:
lämplig i de flesta byggnader. Det
Page 30 and 31:
vattnet. Fördelen med detta är at
Page 32 and 33:
21B 34B 55B 70B 89B 113B 144B 183B
Page 34 and 35:
Vatten Vatten har egenskaper som g
Page 36 and 37:
Om två kärl har olika form, men s
Page 38 and 39:
man hårt mot branden i inledningss
Page 40 and 41:
1 2 ρ 1 ρ 2 + + ρ 1 = 2 + + ρ 2
Page 42 and 43:
en slangledning läggs i en slinga
Page 44 and 45:
spola rent ledningsnätet och därf
Page 46 and 47:
Fattningen på brandposten är olik
Page 48 and 49:
så behövs kan platser för motors
Page 50 and 51:
krävs för att kunna ge kontinuerl
Page 52 and 53:
tryck, men inte särskilt höga fl
Page 54 and 55:
Manometern visar pumpens utgående
Page 56 and 57:
utrustat med en fällbar hytt. Vatt
Page 58 and 59:
eller en sprinklerpump på en tryck
Page 60 and 61:
pumpkörning Principerna för anvä
Page 62 and 63:
Evakuering 1. Kontrollera skyddskl
Page 64 and 65:
ytterkant. Är denna liten, blir pu
Page 66 and 67:
ρ η = h [-] effektivitet P [W = N
Page 68 and 69:
Strömningsförluster i sugslangen
Page 70 and 71:
kavitation I centrum av pumphjulet
Page 72 and 73:
na från början. Om plattsugning
Page 74 and 75:
som har ett strålrör i änden. Ä
Page 76 and 77:
högtrycksslangens skruvkopplingar.
Page 78 and 79:
Täcklock bör användas till alla
Page 80 and 81:
Veckad slang förvaras oftast i sla
Page 82 and 83:
tjänstens höjdfordon. Om så inte
Page 84 and 85:
Tyngden av en fylld slang gör det
Page 86 and 87:
från brandpost och en utgående ti
Page 88 and 89:
Bogserbara motorsprutor kan startas
Page 90 and 91:
strålrÖr Syftet med hela brandvat
Page 92 and 93:
avstängningsventil. Mynningens sto
Page 94 and 95:
2.61 Olika typer av tallriksstrålr
Page 96 and 97:
Strålrör som bygger på principen
Page 98 and 99:
munstycksformeln Ekvationen kan fö
Page 100 and 101:
exempelvis lika och strålbilden se
Page 102 and 103:
eräkning av reaktionskrafter För
Page 104 and 105:
tensystemet. Den nedre begränsning
Page 106 and 107:
strålförare på en stege bringas
Page 108 and 109:
Flödet i brandslang är i stort se
Page 110 and 111:
k-värdet 48 · 10 -3 min 2 Pa/ l 2
Page 112 and 113:
Vid seriepumpning med två lika pum
Page 114 and 115:
Komponent k-faktor Ekvivalent slang
Page 116 and 117:
sig 10 m uppåt sjunker de acceptab
Page 118 and 119:
3) Vid det tredje steget kopplar en
Page 120 and 121:
Pumpkurvan vid full gas för den sp
Page 122 and 123:
Vid en ladugårdsbrand används 300
Page 124 and 125:
= 7 8 ⋅ 0 36 α ⋅ 0 57 0 28 Med
Page 126 and 127: Vattentäthet Vanligen eftersträva
Page 128 and 129: Om avståndet mellan strålröret o
Page 130 and 131: − ∑ ⋅ ⋅ ∑ ⋅ 1−e I vis
Page 132 and 133: strålrörsventilation En spridd st
Page 134 and 135: Vägg Larmklocka Till brandlarmscen
Page 136 and 137: Vid normala sprinklersystem, av de
Page 138 and 139: I en spraysprinkler studsar inte s
Page 140 and 141: ti-värde RTI-värdet, Response Tim
Page 142 and 143: Heta ytor Heta brandgaser Flammor B
Page 144 and 145: ning eller användningen av vatten
Page 146 and 147: tryckspump vara ett lämpligt verkt
Page 148 and 149: volymförändring vid brandgaskylni
Page 150 and 151: 2.109 (ovan) Volymskillnaden i ett
Page 152 and 153: Vattendroppars fall och förångnin
Page 154 and 155: Volymsförändringen hos droppen ö
Page 156 and 157: förångning av större droppar I d
Page 158 and 159: Om brandgaserna inte är i rörelse
Page 160 and 161: funktionen hos brandavskiljande byg
Page 162 and 163: Den maximala kyleffekten på en yta
Page 164 and 165: 400° 300° 200° De yttre delarna
Page 166 and 167: Vid en vindsbrand där taket ännu
Page 168 and 169: nets släckkapacitet utnyttjas bäs
Page 170 and 171: vatten 169
Page 172 and 173: andra samband för vattenåtgång D
Page 174 and 175: iskklass, normalt bostäder och off
Page 178 and 179: Släckvatten in Dagvattennät 2.134
Page 180 and 181: egendomssKador aV Vatten Vid en min
Page 182 and 183: Skum Skum är ett av de vanligare s
Page 184 and 185: material som trä och den andra typ
Page 186 and 187: påverkas av vinden vid utomhusbruk
Page 188 and 189: Detergentskumvätska FP Filmbildare
Page 190 and 191: Skum Vattenfilm Brännbar vätska
Page 192 and 193: innebär att gelen inte är självl
Page 194 and 195: och/eller att den förlorar sin fun
Page 196 and 197: och inövad i en standardrutin. Ur
Page 198 and 199: Skumvätska Skumvätskepump Axel Va
Page 200 and 201: Skumtank Vattentank Pump nar rörli
Page 202 and 203: torn ger tyvärr rätt inblandning
Page 204 and 205: Användning av mellaninjektor inneb
Page 206 and 207: exempel 3 % av strypbrickans yta, s
Page 208 and 209: seriepumpning. Annars kommer skumbi
Page 210 and 211: om 2000-3000 l/min. En skumkanon ge
Page 212 and 213: Oaspirerat skum mot klass Bbränd
Page 214 and 215: Utloppsslang av cisternbränder beh
Page 216 and 217: är till det yttre korta och tjocka
Page 218 and 219: förbränningsmotor, kommer denna a
Page 220 and 221: skummet. Denna avskiljande effekt g
Page 222 and 223: Vid säkring av ej antända ytor av
Page 224 and 225: krävs för att släcka en specifik
Page 226 and 227:
Samverkan på regional och nationel
Page 228 and 229:
påFöringSteknik Vid all brandslä
Page 230 and 231:
keinblandning. Dessutom styr varvta
Page 232 and 233:
Vindriktning Likaså är återantä
Page 234 and 235:
äddas. Det brinnande utrymmet, t.e
Page 236 and 237:
slår fyra gånger fyllnadsvolymen,
Page 238 and 239:
att frånluftsöppningarna räcker
Page 240 and 241:
Rimligen blir skillnaden mellan ren
Page 242 and 243:
inte används så att den slår sö
Page 244 and 245:
heten anges exempelvis med vätskan
Page 246 and 247:
används för att skapa skummet. Re
Page 248 and 249:
av en positiv jon av natrium, kaliu
Page 250 and 251:
är genom att släppa ut en puff av
Page 252 and 253:
Renspolning eller täckning med sku
Page 254 and 255:
Den laminära förbränningshastigh
Page 256 and 257:
Pulvers miljöPåverkan Då pulver
Page 258 and 259:
Rena ämnen Handelsnamn Kemisk bete
Page 260 and 261:
tryckkondenseras i stället till v
Page 262 and 263:
dessa. För förångningen åtgår
Page 264 and 265:
5.8 Släckning av källarbrand med
Page 266 and 267:
eräkning av nödvändig gasmängd
Page 268 and 269:
mycket giftiga, men har uppmätts e
Page 270 and 271:
gasernas skador På egendom En stor
Page 272 and 273:
är bränsleytan (ytverkan). Dessut
Page 274 and 275:
lägsta släckmedelskoncentration d
Page 276 and 277:
Mängd metan i metan-inertgas luftb
Page 278 and 279:
eräkning av brännbarhetsgränsen
Page 280 and 281:
förBränningshastighet I en förbl
Page 282 and 283:
mätning av förbränningshastighet
Page 284 and 285:
helt rum skall skyddas, oberoende a
Page 286 and 287:
teorier På molekylnivå De förenk
Page 288 and 289:
Sedan tillfördes en rumstempererad
Page 290 and 291:
Kemiskt aktiva släckmedel verkar g
Page 292 and 293:
Bränsle manuell påverkan. I brän
Page 294 and 295:
effektutveckling precis före släc
Page 296 and 297:
propan som bränsle kan den beräkn
Page 298 and 299:
ning om 2640 kW/m 2 . Om endast den
Page 300 and 301:
Energi för förångning av bränsl
Page 302 and 303:
Det förångade vattnet kommer att
Page 304 and 305:
Samtidigt som materialet isolerar,
Page 306 and 307:
Referenser AFS 1995:1, Rök- och ke
Page 308 and 309:
Freeman, J. R. 1889, Experiments re
Page 310 and 311:
Lundqvist, Annica, 1991, Brandsekti
Page 312 and 313:
Rosander, Mats, 1990, ”En seg kam
Page 314 and 315:
Tuovinen, Heimo, 1989, The Computer
Page 316 and 317:
Q2 [W/m 2 ] värmeflöde, värmestr
Page 318 and 319:
Höjdskillnader 112, 114 Indirekt p
Page 320:
Bildförteckning Illustrationer sam
show all

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?