Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Skum
Vattenfilm
Brännbar vätska
Även proteinbaserade skumvätskor kan fås att bilda film.
De tillverkas på samma bas, men har försetts med en tillsats
av fluortensider som förbättrar flytbarhet och släckeffekt. De
kallas FFFP och har i övrigt likartade fysikaliska egenskaper
som andra proteinskumvätskor. Fluorproteinskumvätskor är
vanliga utanför Sverige och används bland annat för brandskydd
vid petroleumindustrier och ombord på fartyg.
Filmbildningsförmågan beror på att ytspänningen hos det
utdränerade vattnet sänkts från normala 73 mN/m till under
de 20–30 mN/m som gäller för de flesta kolväten. Är vattnets
ytspänning lägre än bränslets, kommer vattnet inte att bilda
droppar som faller igenom bränslet, utan bilda en film som flyter
ut på bränsleytan. Att det utdränerade vattnet flyter på bränslet,
gav produktnamnet lättvatten (light water). Densiteten är dock
fortfarande högre hos vattnet än hos bränslet. Den filmbildande
förmågan är starkt beroende av bränsletyp. Det finns bränslen
där det utdränerade vattnet samlas i droppar och sjunker igenom
bränsleskiktet. Filmbildningen kan också helt utebli om
vätskans temperatur (kokpunkt) är för hög. (Persson 1987 b)
Filmens tjocklek är endast cirka 0,001 mm, men ger ändå
en god förstärkning av skummets förmåga att snabbt flyta ut
över en brinnande bränsleyta. Filmen har dessutom en självläkande
verkan och kan till en viss grad flyta ihop om ytan
störs och filmen skadas.
3.9 Vattenfilmen flyter
snabbt ut över bränsleytan.
Skummet glider
sedan ut på filmen.
skum 189