Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]
Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]
Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mycket giftiga, men har uppmätts endast i mycket låga koncentrationer.<br />
Mängderna som produceras beror bland annat<br />
på släckmedlets kemiska sammansättning. Giftighet för några<br />
av nedbrytningsprodukterna finns sammanställda i tabellen.<br />
Notera att hygieniska gränsvärden enligt AFS är avsevärt lägre.<br />
I en hangar utan brand utlöste ett släcksystem med 4 ton halon<br />
1301. När räddningstjänsten kom till platsen ställdes fordonen<br />
upp 25 m från byggnaden. Efter genomsökning konstaterades att<br />
det inte brann <strong>och</strong> ventilering påbörjades. Den utsläppta gasen<br />
spred sig utanför byggnaden <strong>och</strong> sögs in med luften i brandbilarnas<br />
motorer. I motorerna reagerade halonet till vätebromid <strong>och</strong><br />
vätefluorid. Den bruna stickande gasen gjorde det nödvändigt<br />
att stänga av motorerna. Effekten blev särskilt tydlig på grund av<br />
vädret som var fuktigt <strong>och</strong> disigt. (Hanning, 1992)<br />
gasernas miljöPåverkan<br />
Argon <strong>och</strong> kväve förekommer båda naturligt i luften. De<br />
utvinns ur luften <strong>och</strong> släpps tillbaka dit vid användningen. De<br />
har därför inte diskuterats som miljöskadliga.<br />
Temperaturen i atmosfären hålls på en jämn nivå genom<br />
att växthusgaser i atmosfären, huvudsakligen vatten <strong>och</strong> koldioxid,<br />
absorberar värmestrålning från jorden <strong>och</strong> återstrålar<br />
en stor del tillbaka till jorden igen, i stället för att låta den strålas<br />
ut i rymden. Förmågan hos en gas att ge växthuseffekter beror<br />
av ämnets infrarödabsorberande egenskaper <strong>och</strong> dess atmosfäriska<br />
livstid. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären<br />
har ökat markant på grund av mänsklig aktivitet. Denna<br />
ökning kan leda till att jordens medeltemperatur stiger.<br />
Växthuseffekter hos gaser beskrivs med dess GWP, Global<br />
Warming Potential, som har koldioxid som referensgas.<br />
Växthuseffekten kan dessutom beräknas med olika lång tidshorisont.<br />
Då uppgifter från olika källor jämförs är det därför<br />
viktigt att se till att de har samma referensgas <strong>och</strong> tidhorisont.<br />
Exempelvis gasen HFC 134a har GWP 3<strong>10</strong>0 de första 20 åren,<br />
GWP 1200 över <strong>10</strong>0 år <strong>och</strong> GWP 400 för en tidsperiod av 500<br />
år. För blandgaser får de enskilda komponenterna studeras<br />
var för sig.<br />
Ämne IDLH<br />
[ppm]<br />
Brom 3<br />
Klor <strong>10</strong><br />
Fluor 25<br />
Vätebromid 30<br />
Väteklorid 50<br />
Vätefluorid 30<br />
Fosgen 2<br />
Koldioxid 40 000<br />
5.11 IDLH för de<br />
vanligaste nedbrytningsprodukterna<br />
hos halogenerade<br />
kolväten <strong>och</strong> för koldioxid<br />
som jämförelse<br />
(NIOSH, 1995). IDLH<br />
står för ”Immediately<br />
Dangerous to Life or<br />
Health concentrations”,<br />
alltså en koncentration<br />
som är omedelbart farlig<br />
för liv eller hälsa.<br />
gasformiga <strong>släckmedel</strong> 267