02.09.2013 Views

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

mycket giftiga, men har uppmätts endast i mycket låga koncentrationer.<br />

Mängderna som produceras beror bland annat<br />

på släckmedlets kemiska sammansättning. Giftighet för några<br />

av nedbrytningsprodukterna finns sammanställda i tabellen.<br />

Notera att hygieniska gränsvärden enligt AFS är avsevärt lägre.<br />

I en hangar utan brand utlöste ett släcksystem med 4 ton halon<br />

1301. När räddningstjänsten kom till platsen ställdes fordonen<br />

upp 25 m från byggnaden. Efter genomsökning konstaterades att<br />

det inte brann <strong>och</strong> ventilering påbörjades. Den utsläppta gasen<br />

spred sig utanför byggnaden <strong>och</strong> sögs in med luften i brandbilarnas<br />

motorer. I motorerna reagerade halonet till vätebromid <strong>och</strong><br />

vätefluorid. Den bruna stickande gasen gjorde det nödvändigt<br />

att stänga av motorerna. Effekten blev särskilt tydlig på grund av<br />

vädret som var fuktigt <strong>och</strong> disigt. (Hanning, 1992)<br />

gasernas miljöPåverkan<br />

Argon <strong>och</strong> kväve förekommer båda naturligt i luften. De<br />

utvinns ur luften <strong>och</strong> släpps tillbaka dit vid användningen. De<br />

har därför inte diskuterats som miljöskadliga.<br />

Temperaturen i atmosfären hålls på en jämn nivå genom<br />

att växthusgaser i atmosfären, huvudsakligen vatten <strong>och</strong> koldioxid,<br />

absorberar värmestrålning från jorden <strong>och</strong> återstrålar<br />

en stor del tillbaka till jorden igen, i stället för att låta den strålas<br />

ut i rymden. Förmågan hos en gas att ge växthuseffekter beror<br />

av ämnets infrarödabsorberande egenskaper <strong>och</strong> dess atmosfäriska<br />

livstid. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären<br />

har ökat markant på grund av mänsklig aktivitet. Denna<br />

ökning kan leda till att jordens medeltemperatur stiger.<br />

Växthuseffekter hos gaser beskrivs med dess GWP, Global<br />

Warming Potential, som har koldioxid som referensgas.<br />

Växthuseffekten kan dessutom beräknas med olika lång tidshorisont.<br />

Då uppgifter från olika källor jämförs är det därför<br />

viktigt att se till att de har samma referensgas <strong>och</strong> tidhorisont.<br />

Exempelvis gasen HFC 134a har GWP 3<strong>10</strong>0 de första 20 åren,<br />

GWP 1200 över <strong>10</strong>0 år <strong>och</strong> GWP 400 för en tidsperiod av 500<br />

år. För blandgaser får de enskilda komponenterna studeras<br />

var för sig.<br />

Ämne IDLH<br />

[ppm]<br />

Brom 3<br />

Klor <strong>10</strong><br />

Fluor 25<br />

Vätebromid 30<br />

Väteklorid 50<br />

Vätefluorid 30<br />

Fosgen 2<br />

Koldioxid 40 000<br />

5.11 IDLH för de<br />

vanligaste nedbrytningsprodukterna<br />

hos halogenerade<br />

kolväten <strong>och</strong> för koldioxid<br />

som jämförelse<br />

(NIOSH, 1995). IDLH<br />

står för ”Immediately<br />

Dangerous to Life or<br />

Health concentrations”,<br />

alltså en koncentration<br />

som är omedelbart farlig<br />

för liv eller hälsa.<br />

gasformiga <strong>släckmedel</strong> 267

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!