02.09.2013 Views

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kemiskt aktiva <strong>släckmedel</strong> verkar genom att de innehåller<br />

atomer som binder radikaler <strong>och</strong> bildar stabila produkter<br />

i en kedjeterminerande reaktion. Exempel är ämnen som<br />

innehåller klor, brom <strong>och</strong> jod som snabbt kan reagera med en<br />

H-radikal <strong>och</strong> bilda HCl, HBr respektive HI. Därmed sänks<br />

radikalkoncentrationen vilket bidrar till släckningen. Klor,<br />

brom <strong>och</strong> jod är därför vanliga beståndsdelar i kemiskt aktiva<br />

<strong>släckmedel</strong>, till exempel i olika flamskyddsmedel eller i de<br />

numera förbjudna halon 1301 <strong>och</strong> halon 1211.<br />

Bränsle<br />

Den termiska släckeffekten är viktigast även hos <strong>släckmedel</strong><br />

med kemisk släckverkan. Detta beror på att ämnena<br />

ofta har en utmärkt värmelagringsförmåga. Det går alltså åt<br />

mycket energi för att värma upp den termiska barlasten.<br />

släckkoncentrationen<br />

Beror av mätutrustningen<br />

Vid experimentella studier av släckning av diffusionsflammor<br />

leds vanligen den brännbara gasen till en rörbrännare eller en<br />

porös brännare. Släckmedlet kan antingen tillsättas luften eller<br />

blandas med bränslet.<br />

Den vanligaste metoden att studera olika <strong>släckmedel</strong>s<br />

effektivitet att släcka små flammor är genom att använda en<br />

så kallad cup burner, där släckmedlet blandas med luft <strong>och</strong> får<br />

strömma förbi en brännare. Metoden är billig <strong>och</strong> kräver liten<br />

<strong>släckmedel</strong>smängd. Nackdelen är att det finns många olika<br />

varianter som delvis ger olika resultat. En annan svaghet är<br />

att det är svårt att överföra resultaten från småskaliga försök<br />

till stor skala. Både skillnader mellan laminära <strong>och</strong> turbulenta<br />

flammor <strong>och</strong> skillnader i värmebalans måste beaktas.<br />

Släckkoncentrationen för gasformiga bränslen är i alla cup<br />

burners beroende av bränsleflödet. För vätskeformiga <strong>och</strong><br />

fasta bränslen blir situationen mer komplex. Försöksresultatet<br />

beror exempelvis av höjden <strong>och</strong> diametern av brännaren,<br />

diametern på det yttre röret, operatören m.m. Apparatens<br />

konstruktion påverkar cup burner­värdet. Om brännardiametern<br />

exempelvis ökas från <strong>10</strong> mm till 30 mm ger detta för<br />

vissa bränslen en fördubbling av <strong>släckmedel</strong>såtgången. Det är<br />

därför inte särskilt förvånande att cup burners i olika internationella<br />

standarder korrelerar dåligt <strong>och</strong> att skillnader i cup<br />

burner­data på 50% redovisats. Cup burner­data varierar där­<br />

Luft +<br />

<strong>släckmedel</strong><br />

Bränsle +<br />

<strong>släckmedel</strong><br />

Bränsle<br />

Luft +<br />

<strong>släckmedel</strong><br />

6.28 Olika försöksuppställningar<br />

för<br />

studium av släckning<br />

av diffusionsflammor.<br />

Släckmedlet blandas<br />

antingen med luften<br />

eller med bränslet.<br />

släckteori 289<br />

Bränsle +<br />

<strong>släckmedel</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!