02.09.2013 Views

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

eräkning av brännbarhetsgränsen<br />

På grund av att flammor slocknar vid ungefär samma<br />

temperatur kan undre <strong>och</strong> övre brännbarhetsgränsen <strong>och</strong><br />

inerteringsgränsen för inerta <strong>släckmedel</strong> beräknas (Drysdale,<br />

1985; Bengtsson, 2001). Som utgångspunkt för beräkningarna<br />

används vanligen termodynamiska data vid konstant tryck<br />

<strong>och</strong> vid <strong>10</strong>00K, som är den ungefärliga genomsnittstemperaturen.<br />

Adiabatiskt, alltså om energiförluster till omgivningen<br />

försummas, går all utvecklad energi åt till att värma upp<br />

förbränningsprodukterna <strong>och</strong> släckmedlet:<br />

∆<br />

∆<br />

=<br />

= ∆<br />

−<br />

∑<br />

0<br />

DHc [J/mol] förbränningsvärme<br />

DT [K] skillnad mellan begynnelsetemperatur <strong>och</strong> släckgräns<br />

Tad [K] adiabatisk flamtemperatur vid släckgränsen, ca 1550K<br />

T0 [K] begynnelsetemperatur<br />

np [mol] mängd produkter per mol bränsle<br />

Cp,p [J/molK] värmekapacitivitet för produkterna<br />

Beräkning av brännbarhetsgränserna sker med utgångspunkt<br />

från en stökiometrisk blandning av bränsle <strong>och</strong> luft. Därefter<br />

tillsätts antingen luft eller bränsle. Detta överskott kommer då<br />

att verka kylande.<br />

Vid spädning med inertgaser som kväve, koldioxid, argon<br />

eller vattenånga i stället för med luft eller bränsle fås en likartad<br />

effekt. Inertgasen minskar flamtemperaturen på grund av<br />

den energi som åtgår för att värma upp släckmedlet.<br />

∆<br />

= ∆<br />

∑<br />

+ ∆<br />

∑<br />

ne [mol] mängd <strong>släckmedel</strong> per mol bränsle<br />

Cp,e [J/molK] värmekapacitivitet för släckmedlet<br />

Beräkningen handlar om gasformiga <strong>släckmedel</strong>. Motsvarande<br />

resonemang kan också användas om <strong>släckmedel</strong> i<br />

vätske- eller pulverform.<br />

Den andel av reaktionsvärmet som släckmedlet måste ta<br />

upp från en stökiometrisk flamma för att den skall slockna är<br />

vanligtvis cirka 45 %. Flammorna kommer att slockna då den<br />

adiabatiska flamtemperaturen når ungefär samma värde som<br />

vid den undre brännbarhetsgränsen i luft.<br />

Ämne Cp vid <strong>10</strong>00K<br />

[J/molK]<br />

Kväve 32,7<br />

Syre 34,9<br />

Koldioxid 54,3<br />

Kolmonoxid 33,2<br />

<strong>Vatten</strong>ånga 41,2<br />

6.9 Cp för några vanliga<br />

gaser. (Drysdale, 1985)<br />

Ämne – DHc [kJ/mol]<br />

Kolmonoxid 283<br />

Metan 800<br />

Etan 1423<br />

Eten 1411<br />

Etyn 1253<br />

Propan 2044<br />

n-Butan 2650<br />

n-Pentan 3259<br />

n-Oktan 5<strong>10</strong>4<br />

c-Hexan 3680<br />

Bensen 3120<br />

Metanol 635<br />

Etanol 1232<br />

Aceton 1786<br />

d-Glykos 2772<br />

6.<strong>10</strong> DHc för några<br />

vanliga brännbara<br />

gaser. (Drysdale, 1985)<br />

släckteori 277

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!