Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

material som trä och den andra typen är
avsedd för bekämpning av brand i vätskepölar.
Vid klass A­bränder är finessen med
skumvätskeinblandning att ytspänningen
hos vatten sänks och att vattnet därmed
väter bättre och tränger in i porösa
material. Även en mycket liten tillsats av
vätmedel ger en stor sänkning av vattnets
ytspänning. Så litet som 0,1 % inblandning
ger en radikal minskning av vattnets
ytspänning och därmed stor förbättring av vattnets inträngning
i fibrösa material. Vid skumfyllning är en av huvudeffekterna att
värmeåterkopplingen bryts mellan flammor och bränsleytor.
Även vid B­bränder kan ytspänningssänkningen utnyttjas.
Med hjälp av filmbildande ämnen kan vattnet som dräneras ut
ur skummet fås att flyta ut som en tunn film över en bränsleyta.
Fenomenet är detsamma som när en droppe bensin breder ut
sig över en vattenyta. Orsaken är att ytspänningen är mycket
lägre hos bensinen än hos vattnet. Samma sak händer med en
vattendroppe på en oljeyta om ytspänningen sänkts tillräckligt
mycket. Då kommer vattendroppen att flyta ut, trots att vattnets
densitet fortfarande är högre än hos oljan och att vattnet
därmed borde ha sjunkit.
Vid klass B­bränder är också förmågan att bilda skum av
god kvalitet väsentlig. Skummet får dessutom inte brytas ned
av bränslet. Skumbildningen förklaras på molekylnivå av att
vätmedlet fördelas olika i skumbubblornas väggar. Vätmedlet
består av molekyler där den ena änden är polariserbar och
därmed vattenlöslig. Resten är en opolär och därmed inte vattenlöslig
molekylkedja. Vid vissa koncentrationer i vatten bildar
dessa molekyler orienterade grupper av polära molekyler,
kallade mieceller, som samlas vid ytan. De elektromagnetiska
krafterna mellan molekylerna gör att molekylkedjorna lägger
sig i stort sett parallellt med varandra. På så sätt bildas skikt eller
sammangyttringar av molekyler som hålls samman elektromagnetiskt.
Dessa skikt är inte mer än en molekyl tjocka, i storleksordningen
några nanometer (10 –9 m). Molekylernas polariserbara
ändar kommer utåt, mot vattenmolekylerna som bygger
3.3 Ytspänningen
varierar med skumvätskeinblandningen.
Det gör också skumtalet,
här för skum genererat
i ett tungskumrör (efter
Vestergom, 2001).
skum 183