Vatten och andra släckmedel (SRV) [pdf 10 MB]

CH4 CH3 · CH2O CHO· CO CO2
+H·, OH·,O:
+H·
+CH3 ·
+H· +CH3
C2H6 C2H5 · C2H4
·
+H·
+OH·
+O:
6.27 Huvuddragen
hos reaktionsvägarna
vid förbränning av en
metanmolekyl.
+H·, OH·,O:
CH3CO· CH3CHO C2H3 · C2H2
288 vatten och andra släckmedel
+M
+H·, OH·,O:
+O:, O 2 +H·, OH·,O:, M +H·, OH·,O:, M +OH:, O 2
+O:
+O 2
+H·
+O:
+H·, OH·
CH2CO CH2 :
+O: +O 2
+OH:, O:
nedbrytning av molekyler
Vid relativt låga temperaturer börjar många bränslen brytas
ned till mindre molekylfragment, till exempel metan. Den
större delen av energin utvecklas när dessa små fragment
reagerar till koldioxid och vatten. Många av reaktionerna då
metan oxideras är alltså betydelsefulla även vid förbränning
av större molekyler. Reaktionsmönstret är mycket komplext
även för de enklaste kolväteföreningarna och det är många
olika ämnen inblandade i de kemiska reaktionerna.
Vid högre temperaturer (med lite släckmedel) följer
reaktionerna i huvudsak den övre vägen i figuren som visar
metanmolekylens nedbrytning. När släckgränsen närmar
sig blir koncentrationen av radikaler (H·, HO·, O:) så låg att
andra reaktionsvägar börjar att dominera. Då börjar större
molekyler att produceras. Dessa reaktioner leder inte till någon
större värmeutveckling, temperaturen sjunker ytterligare
och reaktorn slocknar. Det som håller uppe radikalkoncentrationen
i flamman är framförallt reaktionerna:
H· + O2 3 HO· + O: (kedjegrenande reaktion)
O: + H2 3 HO· + H· (kedjegrenande reaktion)
HO· + H2 3 H2O + H· (kedjepropagerande reaktion)
Dessa reaktioners hastighet minskar kraftigt vid temperaturer
nära släckgränsen och de är betydelsefulla för
reaktioner med alla kolväten. Därför blir den adiabatiska
flamtemperaturen vid släckgränsen i stort sett lika för olika
kolväten. Den är alltså i stort sett oberoende av vilket kolvätebränsle
som väljs.
Dessa radikaler är också förklaringen till varför inte de
enklare teorierna stämmer för exempelvis väte och kolmonoxid.
+O:
+H·, O·,O 2
+H
+OH·