Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum

lyfta fågeln och därför är den ytliga bröstmuskeln större.
Man brukar skilja på minst två olika muskeltyper bero
ende på hur de arbetar:
• Röda muskelfibrer är långsamma, har en rik blodförsörjning
och kan arbeta oavbrutet. De är i ständigt
behov av syre.
• Vita muskelfibrer är snabba men mindre uthålliga. De
har förmåga att för en kortare tid arbeta utan syre vilket
kan behövas t.ex. vid en snabb undanmanöver.
Hönsfåglar har vita bröstmuskler för snabb, kortvarig
flykt, men har mörka lårmuskler eftersom de rör sig
mycket på marken och letar föda.
Att kunna flyga
Fåglar har i genomsnitt dubbelt så stort hjärta som däggdjur
i förhållande till sin kroppsstorlek. Flygning är ett
energikrävande arbete och för att tillgodose musklerna
med näring behövs ett kraftigt hjärta för att pumpa runt
tillräckligt mycket blod.
Fåglar har också utvecklat ett särskilt andningssystem
för att klara av att flyga på hög höjd, där den tunna luften
innehåller mindre syre. Lungorna är små, platta och oelastiska
och ligger väl anslutna mot bröstkorgens övre del.
Fågellungan är inte omgiven av en lungsäck, som däggdjurens
lunga. Luftstrupen grenar ut sig i bronker och luftrör
som hos däggdjur, men de passerar igenom lungorna
och mynnar i tunnväggiga luftsäckar. Totalt finns det nio
sådana luftsäckar varav några sträcker sig in i skelettets
ihåliga ben. Lungornas volym är bara 10 till 15 % av den
totala ventilationsvolymen. Lungorna saknar alveoler och
innehåller i stället ett finfördelat system av tunna luftrör
och luftkapillärer.
24
Vid inandning vidgas både de bakre och de främre luftsäckarna.
De bakre fylls med inandningsluft och de främre
fylls med luft som passerat lungorna. Ny luft kommer dessutom
in i lungorna. Luftsäckarna fungerar som bälgar,
medan gasutbytet sker i lungorna. Vid utandning töms de
bakre luftsäckarna till lungorna och luften från de främre
släpps ut genom luftstrupen. Luft strömmar alltså genom
lungvävnaden både vid inandning och vid utandning. Upptaget
av syre kan pågå ända tills luften når de främre luftsäckarna.
Vid låg energiförbrukning kan därför fåglar ha en
betydligt lägre andningsfrekvens än vad däggdjur har. Vid
stort energibehov liksom vid arbete i syrefattig miljö är fågellungan
överlägsen däggdjurens lungor när det gäller att
ta tillvara luftens syre.
En annan viktig funktion hos fåglarnas lungor är att de
transporterar bort vatten från kroppen genom avdunstning.
Fåglar har inga svettkörtlar och kan alltså inte bli av med
vatten på annat sätt.
Sinnen
Fåglarnas mest framträdande sinnen är synen och hörseln.
Fåglarna kan uppfatta mer högfrekventa ljud med fler
svängningar än vad vi kan. Vårt hörselområde är mellan
16 000 och 21 000 Hertz, fåglar kan uppfatta ljud mellan
30 000 och 40 000 Hertz. Vi vet i dag att höns kan skilja
på betydelsen av ett 40-tal olika läten. Hönsfåglar saknar
ytteröra och hörselkanalen skyddas av fjädrar och en öronskiva.
Fåglarnas ögon är djurvärldens bäst utvecklade och relativt
sett mycket stora. Färgseendet hos fåglar är mycket
bra och det har visat sig att de ser en större del av ljusspektrat
än vad människor gör. De kan därför uppfatta fler
Vid inandning vidgas luftsäckarna och vid utandning pressas de ihop. Luftsäckarna fungerar som bälgar, medan lungorna
är så gott som orörliga.