Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum

6
Djurhälsa
Jämfört med övriga europeiska länder har vi i Sverige och övriga Norden ett gott hälsoläge. En anledning
är att det inte är så tätt mellan produktionsanläggningarna och eventuella smittor kan lätt begränsas. Vi har
också importrestriktioner och karantänsbestämmelser för att undvika att få in någon smitta av misstag. Import
av avelsdjur och kläckägg är hårt reglerat i föreskrifter, utfärdade av Jordbruksverket. Förutom detta
har det dessutom pågått ett förebyggande hälsovårdsarbete under många år.
God hygien
God hygien är grunden i det sjukdomsförebyggande arbetet
i äggproduktionen. Hela huset eller avdelningen bör
tömmas för att rengöringen ska bli så effektiv som möjligt
innan nästa hönsomgång sätts in. Så fort djuren lämnat
huset ska rengöringen börja. Läs mer i kapitel 8 ”Arbetet
i hönsstallet”. Att stallet får stå tomt och torka innan de
nya hönsen kommer, är en viktig desinficerande åtgärd.
När stallet är rengjort och desinficerat gäller det att se till
att man inte för in smittor i stallet.
– Det ska finnas en tydlig hygiengräns, där alla byter
kläder och skor.
– Byt alltid skor när du kommer utifrån, så att du inte
får in smitta t.ex. från vilda fåglar.
– Begränsa antalet besökare. Var speciellt försiktig
med fodertransportörer, rådgivare, försäljare, reparatörer
m.fl. som besöker andra fjäderfäanläggningar.
Släpp inte in dem i stallet om de inte har
något ärende där. Har de varit i andra fjäderfähus
samma dag bör de inte få komma in i hönshuset.
– Var extra försiktig om du eller dina besökare varit
utomlands.
Tack vare det frivilliga salmonellaprogrammet har hygienregler
införts som förbättras och utökas successivt.
Många nya hönsstallar har byggts de senaste åren vilket
har höjt standarden på lokaler, utrustning och hygien ytterligare.
Hönshälsokontrollen
Hönshälsoprogrammet startade 1994 och samtliga större
svenska avelsföretag deltar i programmet.
Programmet
– är obligatoriskt för de kläckerier som producerar mer
än 50 000 daggamla kycklingar per år samt för de avelsbesättningar
som lämnar ägg till dessa
38
– uppfyller de krav som ställs vid handel i Sverige och
inom EU
– har som syfte att dokumentera sjukdomsfrihet samt
övervaka hälsoläget i svenska avelsfjäderfäflockar för
att tidigt upptäcka eventuella sjukdomar
– innehåller krav på regelbunden blodprovstagning för
kontroll av en rad olika smittsamma fjäderfäsjukdomar
– innehåller också bestämmelser om t.ex. lokaler, hygien,
skötsel och klinisk övervakning
– finansieras av Statens Jordbruksverk och fjäderfänäringen
tillsammans.
Proverna analyseras av SVA, Statens Veterinärmedicinska
Anstalt, och resultaten redovisas regelbundet till Jordbruksverket
och deltagande avelsföretag.
Salmonellakontrollen
En annan förebyggande hälsoåtgärd är salmonellakontrollen.
Sverige har en lång tradition av kontroll och bekämpning
av salmonella. Det initierades av den så kallade
Alvestaepidemin 1953, då 9 000 personer insjuknade i salmonella
p.g.a. smittat kött från ett slakteri i Alvesta. Salmonellaprovtagning
är sedan 1984 obligatorisk på fjäderfä
som föds upp till slakt. Sedan 1994 är den även obligatorisk
i värpbesättningar med mer än 200 värphöns som producerar
och säljer ägg till detaljhandel och direkt till
konsument. Den obligatoriska salmonellakontrollen innebär
ett provtagningstillfälle var 15:e vecka fr.o.m. 24 veckors
ålder. I besättningar med inredd bur samlas träckprov
ihop och skickas in för analys. Har man frigående höns tar
man s.k. ”sockprov”, vilket innebär att man trär på ett par
sterila sockor utanpå stövlarna som sedan används så att
man går igenom stallarna, jämnt fördelat över hela djurutrymmet.
Sockorna skickas sedan in för analys.
Den frivilliga salmonellakontrollen har som främsta syfte
att förebygga salmonellasmitta på besättningsnivå.