Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum
Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum
Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
som kan ge kladdig ströbädd. För låg halt av natrium kan<br />
ge upphov till kannibalism. Överskott på klorid har visat<br />
sig ge försämrad skalkvalitet.<br />
Vitaminer är relativt billiga och tillsätts i fodret i tillräcklig<br />
mängd. C-vitamin bildar fåglarna i tarmen, vilket<br />
i normala fall brukar vara tillräckligt. Om hönsen blir utsatta<br />
för stress i någon form, kan vitaminbehovet öka och<br />
man kan då få effekt av en extra vitamindos. C-vitamin är<br />
den enda vitamin som inte finns i ägg.<br />
Behovet av övriga mineraler, spårämnen och vitaminer<br />
tillgodoses lättast med en s.k. premix, en förblandning.<br />
Vatten<br />
Det är mycket viktigt att hönsen får tillräcklig mängd vatten<br />
av god kvalitet. En höna dricker mellan 1,5 och 2,5 dl<br />
vatten om dagen. Vattenkonsumtionen beror på lufttemperatur<br />
och fodrets vatteninnehåll. Värphöns är mycket känsliga<br />
för störningar i vattentillgången. Skulle de bli utan<br />
vatten en längre tid blir äggproduktionen störd och de kan<br />
till och med börja rugga. Vattenkvaliteten bör vara densamma<br />
som för människor. Vatten för bakteriologisk analys<br />
bör lämnas minst en gång om året. Kemisk analys bör<br />
också göras regelbundet fast kanske något mer sällan. Om<br />
vattenkvaliteten brister kan äggproduktionen och skalkvaliteten<br />
påverkas negativt och djuren kan dessutom bli<br />
sjuka. Om vattnet smakar illa kan det leda till att hönsen<br />
inte dricker tillräckligt, vilket också stör äggproduktionen.<br />
Fodrets smältbarhet<br />
Hur effektivt hönan smälter fodret påverkar hur mycket<br />
näring hon kan få ut av det. Smältbarheten har beräknats<br />
med hjälp av försök som ligger till grund för beräkningar<br />
av foderråvarans näringsinnehåll. Men smältbarheten, och<br />
därmed nyttjandegraden, kan variera. Värmebehandling<br />
och annan processing av fodret kan påverka smältbarheten,<br />
liksom hönans ålder, ras och hälsotillstånd. Det finns<br />
även ett samspel mellan foderråvaror i en blandning, t.ex.<br />
kan hög kalciumhalt sänka fettets smältbarhet.<br />
Fodermedel och näringsinnehåll<br />
Enligt foderföreskriften (SJVFS 2006:81) och bestämmelserna<br />
för salmonellakontroll är det sedan 1993 obligatoriskt<br />
att värmebehandla allt foder till fjäderfän. Undantag<br />
görs om man utfodrar med egen spannmål som kompletteras<br />
med inköpt värmebehandlat foder. Alla foderblandningar<br />
ska upphettas till minst 75 °C. I foderfabriken<br />
räcker det med att fodret pelleteras, men för hemmablandare<br />
och mindre fodertillverkare kan det vara mer problematiskt.<br />
Om fodret blir överhettat kan smältbarheten<br />
sjunka i fodret, vilket kan leda till ökat vatteninnehåll i<br />
gödseln som i sin tur kan leda till smutsiga ägg, kladdiga<br />
ströbäddar och sämre stallklimat.<br />
I princip allt färdigfoder i handeln är i dag pelleterat.<br />
Det minskar risken för separationer och ökar foderuppta-<br />
31<br />
5 FODER OCH FODERBEHOV<br />
get då hönan hellre äter lite större partiklar än mjöl. Det är<br />
numer förbjudet att utfodra värphöns och andra produktionsdjur<br />
med matavfall som innehåller animaliska beståndsdelar,<br />
oavsett om det värms upp eller inte. Det är<br />
fortfarande möjligt att utfodra med t.ex. potatis, makaroner<br />
och grönsaker.<br />
Foderstrukturen<br />
Hönsfåglar är utrustade med en muskelmage för att kunna<br />
bearbeta hela frön och kärnor. Om hönan behöver grus<br />
eller inte är man inte helt överens om. Muskelmagen fungerar<br />
utan att man ger hönan grus, men en del hävdar att<br />
malningen sker mer effektivt om hönan har tillgång till<br />
grus. Det är viktigt att hönan inte utfodras med för finmalet<br />
foder. Då får inte muskelmagen tillräcklig stimulans<br />
och det kan påverka produktionsresultaten. Utfodras hönsen<br />
med hel spannmål får man räkna med att det åtgår en<br />
del energi för att mala sönder de hela kärnorna. Detta kompenseras<br />
med en något högre konsumtion.<br />
Spannmål<br />
<strong>Svensk</strong>a foderblandningar består till största delen av inhemsk<br />
spannmål, såsom vete, rågvete, korn och havre med<br />
en stark övervikt för vete. Mängden spannmål i blandningen<br />
beror främst på priset. På världsmarknaden finns<br />
t.ex. majs, sorghum, cassava och ris som i vissa prislägen<br />
kan vara intressanta om den hygieniska kvaliteten är god.<br />
Spannmål räknas i första hand som energifodermedel,<br />
då proteininnehållet är lågt. Till värphöns kommer dock<br />
ca 50 % av proteinet från spannmål. Spannmål innehåller<br />
en del lösliga, men svårsmälta fiberkomponenter, t.ex.<br />
β-glukan, vilket kan orsaka att träcken blir klibbig och därmed<br />
kan ge smutsiga ägg och blöt ströbädd. För att förbättra<br />
smältbarheten av dessa kolhydrater kan speciella<br />
enzymer tillsättas i foderblandningen.<br />
Vete<br />
Om vetet är av god kvalitet kan det användas som enda<br />
spannmålsslaget i svenska foderblandningar. Men eftersom<br />
vete har rykte om sig att kunna ge upphov till fjäderplockning<br />
och kannibalism om det ges i stora mängder,<br />
bör innehållet begränsas i foderblandningar till höns, framförallt<br />
frigående. Om vete blir för finmalet, i synnerhet i<br />
mjölfoder som inte är pelleterat, kan det klibba fast i näbben<br />
på kycklingar och höns.<br />
Rågvete<br />
Rågvete kan i stor utsträckning ersätta vetet i foderblandningarna,<br />
då det näringsmässigt ligger ganska nära vetet.<br />
Korn<br />
I foderblandningar till värphöns kan korn gärna användas.<br />
Då det finns risk för kladdig träck på grund av β-glukaner,<br />
är det positivt om enzymer tillsätts i fodret.
Change language