Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum

sen inte uppfattar som ljus.
Burhållna höns plockas manuellt ur burarna och då burarna
är ganska djupa kan det ibland vara svårt att nå de
hönor som sitter längst in. För att nå upp till den översta
raden kan det vara nödvändigt att stå på en pall för att nå
in. Om det är möjligt är det en fördel att kunna stänga till
redena innan utlastningen börjar, så att inte hönorna kan
gömma sig därinne.
Frigående höns tar längre tid att samla in, då de kan
springa omkring när de blir skrämda. Här är det ännu viktigare
att personalen får bra instruktioner och att arbetsledningen
fungerar. Glöm inte bort att ta regelbundna
pauser! Se mer under kapitlet ”Arbetet i hönsstallet”.
Luftkvalitet i stallet
Luftföroreningar är ett grundläggande problem i många
djurstallar, och så även i värphönsstallar. Dammhalterna
är generellt höga i värphönsstallar men halterna är genomgående
högre i system med lösgående värphöns jämfört
med burstallar. Hönsens egen aktivitet ger upphov till
huvuddelen av dammet. Oroliga höns som flaxar får mer
damm att yra omkring. Regelbunden dammsugning, helst
med centraldammsugare, minskar totalmängden damm i
burstallar samt i anslutande utrymmen.
Organiskt damm
Djur, foder, strö och gödsel ger upphov till mycket organiskt
damm. Exponering för organiskt damm kan ge upphov
till sjukdomar i andningsorganen t.ex. kronisk
luftrörskatarr, hosta, snuva och nästäppa. Dammpartiklar
varierar mycket i storlek och de som är mindre än 5µm i
diameter är så små att de följer med inandningsluften ner
i lungornas alveoler och kan orsaka inflammatoriska förändringar
i lungorna.
Kvalsterbekämpning
De allra flesta äggproducenter har större eller mindre problem
med det röda hönskvalstret. Under produktionsomgången
bekämpas kvalstren med kiselpulver, som ska
blåsas in i alla skrymslen och vrår. Många producenter
upplever detta som ett dammigt och besvärligt arbetsmoment
och andningsskydd är en nödvändighet.
Gödselgaser
I värphönsstallar är det främst ammoniak som kan vålla
besvär. Ammoniak kan förvärra effekterna av dammexponeringen
genom att flimmerhåren i näsgångarna förlamas.
Därmed riskerar man att damm tränger djupare ner i andningsvägarna.
Undersökningar har visat att ammoniakhalten
i stalluften sjunker om man gödslar ut ofta, t.ex. var tredje
dag. Man kan också minska ammoniakhalten genom
att evakuera frånluft i direkt anslutning till de ytor som är belagda
med gödsel.
58
Andningsskydd bör användas vid arbete i hönsstallet.
Buller
Störande buller kan ge både psykologiska och fysiologiska
effekter. Man kan känna trötthet och irritation, men också
få ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av
stresshormoner. Egenskaper som påverkar upplevelsen är
ljudets styrka samt dess frekvens- och tidskaraktär. Risken
för störning kan inte bedömas enbart utifrån ett ljuds egenskaper,
utan samma ljud kan ge skilda effekter i olika situationer
och för olika personer. Den individuella
känsligheten för buller är olika.
Buller i värphönsstallar beror på hönsen, ventilationsfläktar,
maskinell utrustning som t.ex. foderkedjor, gödselmattor,
ägginsamlare etc. Det finns möjlighet att
bullerdämpa ventilationsfläktar, men då påverkas samtidigt
fläktens kapacitet. Ta kontakt med din leverantör om
du tycker att fläktarna väsnas onödigt mycket. Använd hörselskydd
om du upplever ljudet i stallet störande. Enligt
djurskyddsbestämmelserna (L100) är maxgränsen för mekaniskt
buller i djurstallar 65 dBA, vilket har betydelse
även ur arbetarskyddssynpunkt.
Olycksfallsrisker
Inom fjäderfäproduktionen är olyckorna oftast inte så allvarliga,
men de är ganska vanligt förekommande. Vid närkontakt
med djuren, t.ex. vid in- och utlastning finns det
risk för både riv- och bitskador. Användning av handskar
och ögonskydd rekommenderas. I system med frigående
höns krävs det att man går på inredningen, t.ex. vid tillsyn
och kontroll av reden, djur och utrustning, eller vid insamling
av djur till slakt. Eftersom inredningen inte är anpassad
för att klättra på, finns risken att man halkar eller
FOTO: OVE LITORELL