Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum

Fodersmältningskanalen
hos en hönsfågel.
färgnyanser än vad vi kan. Därför kan hönsen t.ex. se färgnyanser
i en fjäderdräkt som vi uppfattar som enfärgad vit.
Höns kan uppfatta 150 till 250 bilder per sekund när vi
människor endast kan se 25 till 30 bilder per sekund. Det
innebär t.ex. att hönsen är mer känsliga för blinkningar
från gamla lysrör som därför bör bytas ut mot moderna
blinkfria lysrör. Mörkerseendet hos hönsen är dock inte
särskilt väl utvecklat.
Höns har ett bättre luktsinne än vad man tidigare trott.
Smaksinnet hänger ihop med lukten och vi vet att höns kan
känna smak av beskt, salt sött och surt.
När det gäller känsel kan man konstatera att näbbens
inre delar är välförsedd med nerver medan spetsen saknar
nerver och känsla. Känselkroppar i hud och ben känner
bl.a. av vibrationer.
Fodersmältning
Fåglar saknar tänder och kan alltså inte finfördela födan i
munnen. Gommen delas av en lång central skåra som är
öppen in till näsgångarna. På grund av denna öppning samt
att de saknar mjuk gom kan fåglar inte skapa vakuum för
att dra in vatten i munnen. Hönan måste alltså ösa upp vatten
när den dricker, böja huvudet bakåt och låta vattnet
25
4 HÖNANS BYGGNAD OCH FUNKTION
rinna ner i matstrupen.
Höns och andra fåglar har ett övre och ett nedre struphuvud.
Det är i det nedre som ljudet bildas. Svalget är rymligt
och tänjbart liksom foderstrupen. I krävan kan fågeln
lagra en stor mängd föda vilket ger den möjlighet att äta
mycket under kort tid. Fodret i krävan blir matförråd under
nattens vila. Normalt tar det ca 12 timmar för fodret att
passera fodersmältningskanalen.
Fodersmältningskanalen
Hönan plockar i sig lagom stora bitar föda. Tungan, som är
smal och styv, har hullinglika utskott i sin bakre del vilka
hjälper till att dra in födan. Fåglar har inte särskilt väl utvecklat
smak- och luktsinne och finner sin föda främst med
hjälp av syn och hörsel. Om fodret är torrt bildas en del
saliv som innehåller en liten mängd enzym. Foderstrupen
är försedd med slemkörtlar som också underlättar fodertransporten.
Foderstrupen är mycket tänjbar och försedd
med kräva, en säckliknande utvidgning där fågeln kan
lagra en stor mängd föda. I krävan påbörjas en viss bearbetning
av fodret genom muskelarbete och bakterieverksamhet.
En viss sänkning av pH till ca 4,5–5,0 sker på
grund av svag jäsning av mjölksyrabakterier. Om magen är